lördag 21 september 2013

Vilse i skolan

Jag brukar inte blogga om yrkesrelaterad litteratur för den är ofta för specialiserad. Men Ross Greene är ett stort undantag, han skriver så att det är intressant för alla. Greenes grundtanke är mycket enkel: barn gör rätt om de kan. Det låter väl självklart, eller hur? Men det är en tanke som faktiskt vänder upp och ner på många populära metoder och teorier. För idag är ofta "uppfostran" och skolan uppbyggd kring tanken att barn gör rätt om de bara är nog motiverade. Därför belönas/bestraffas de för att uppföra sig mer önskvärt. Och för de stökiga barnen är resultatet nedslående, de börjar sällan uppföra sig väl i ett bestraffnings/belöningssystem. I stället straffar de ut sig och förflyttas. Om Ross Greene har rätt så måste man bemöta de här barnen på ett helt annat sätt och man måste förstå att de saknar vissa färdigheter som krävs för att fungera väl, d v s enligt den vuxnes förväntningar. Och då är det faktiskt den vuxnes ansvar att lära ut färdigheterna.

Ross Greene har skrivit tre böcker som finns utgivna på svenska. Den senaste boken - Vilse i skolan - handlar om skolmiljön och ger många goda råd om hur man uppnår positiva resultat tillsammans med de stökiga barnen. I boken går författaren även genom teorins grunder så den kan med fördel läsas även av föräldrar och personal som inte arbetar just i skolan. Jag hoppas att många läser Ross Greenes böcker och tar till sig hans respektfulla sätta att beskriva och bemöta barn.

5 kommentarer:

  1. Det här är en bok som alla personal i vår kommun läst och diskuterat. Hans tankar är spännande, de kräver en mental kullerbytta. Inte alltid enkelt i stunden att förverkliga och behöver träning och reflektionstid för att kunna implementeras. Utmanande!

    SvaraRadera
    Svar
    1. En verklig utmaning som vi i min jobbkommun ska försöka oss på :)

      Radera
  2. Den är riktigt bra. Borde nog läsa om den...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är nog en bok man ska kika i ganska ofta för att bibehålla tankesättet.

      Radera
  3. Den har jag inte läst än, tack! Hans Explosiva barn är också lysande och läsvärd!

    SvaraRadera