tisdag 27 december 2022

Passera


Passera
av Nella Larsen skrevs redan 1929, men har inte förrän i år översatts och getts ut på svenska. Efter att ha läst, tänker jag att det verkligen var på tiden. Romanen känns häpnadsväckande modern och den är tyvärr fortfarande högst aktuell. 

En varm sommardag i slutet av 1920-talet söker sig Irene upp på en hotellterrass för att finna svalka. Terrassen är avsedd för vita, men Irene kan passera som vit och stöter därför inte på några problem. Däremot blir hon störd av att en kvinna vid ett intilliggande bord stirrar på henne. Efter ett tag känner hon igen sin barndomskamrat Clare, som även hon är ljus nog att passera som vit. De båda kvinnorna börjar prata med varandra och Irene inser att Clare lever hela sitt liv som vit, med en vit make som inget vet om hennes bakgrund. Mötet med Irene väcker dock Clares längtan efter miljöer där hon "rasmässigt" hör till, vilket leder till att hon tar allt större risker att bli upptäckt. 

Passera är liten till omfånget, men tar upp frågor om makt, kön, ras, att passera (som vit) på ett nyansrikt sätt (pun intended). Dessutom gestaltas starka känslor och och möjligen överilade handlingar på ett mycket övertygande sätt. Med små medel skapar författaren komplexa situationer, där man som läsare blir både engagerad och överraskad. Det här är angelägen och underhållande läsning för den som gärna läser utanför bästsäljarlistorna.

PASSERA
Författare: Nella Larsen
Översättare: Klara Lindell
Förlag: Albert Bonniers (2022)

lördag 24 december 2022

Novellkalendern 24 – Den heliga natten



Selma Lagerlöf debuterade som romanförfattare 1891 med Gösta Berlings saga, en härlig skröna om livet i Värmland. Boken fick ett blandat mottagande av kritikerkåren eftersom den stod i skarp kontrast till det rådande realistiska idealet. Med böckerna Jerusalem (1901 - 1902) vann Selma Lagerlöf internationellt erkännande.1909 stod hon på toppen av sin karriär och fick motta Nobelpriset i litteratur ”på grund av den ädla idealitet, den fantasiens rikedom, och den framställningens själfullhet, som präglat hennes diktning”. 1914 blev hon, som första kvinna, ledamot av Svenska Akademien. Förutom romaner skrev Selma Lagerlöf noveller, ofta med sagobetonat innehåll.

Den heliga natten av Selma Lagerlöf är en novellsamling som innehåller sex berättelser med varierande julteman. "Den heliga natten" och "Flykten från Egypten" utspelar sig i "Österlandet" och handlar om Jesu födelse och om hur Josef, Maria och Jesus flyr undan kung Herodes dödsdom över alla gossebarn. "Gudsfreden", "Frid på jorden", "Lyktan" och "Legenden om julrosorna" utspelar sig i Sverige. Berättelserna gestaltar de mirakel som uppstår när människan verkligen förlitar sig på Guds ord, och betonar vikten av att ödmjuka sig inför Gud, att stå vid sitt ord och hålla fred under julen. Liksom i alla Selmas Lagerlöfs berättelser finns kärleken med som en vägledande kraft och övernaturliga händelser vävs in i det vardagliga livet.

I den här novellsamlingen blir det tydligt hur snabbt och, till synes, enkelt Selma Lagerlöf skapar stämningsfulla scener, engagerande människoöden och spännande handling. Huvudpersonerna skildras med nyanserade karaktärsdrag och Selma Lagerlöf låter dem stå sitt kast om de bryter mot Guds lagar.

Själv är jag mest förtjust i "Flykten till Egypten", en vemodig, vacker berättelse om den stora palmen som böjer sig inför det lilla Jesusbarnet och känner igen den störste konungen. Det är ett intressant berättartekniskt grepp att låta palmen föra ordet och jag tycker om budskapet om den beskyddande Guden: "För vilken av våra fiender ska vi rädas, då din styrka skyddar oss?"
DEN HELIGA NATTEN OCH ANDRA JULBERÄTTELSER
Författare: Selma Lagerlöf
Illustrationer: Inger Rydén
Förlag Legenda (1991) 

fredag 23 december 2022

Novellkalendern 23 – Den gula tapeten


Charlotte Perkins Gilman var en amerikansk feminist, sociolog, novell- och romanförfattare, poet och dramatiker. Hon var och är en förebild för många efterkommande feminister. Hennes mest kända verk är novellen Den gula tapeten från 1892. Den skrevs i samband med att författaren drabbades av en förlossningspykos, men ska för den sakens skull inte begränsas till tolkningar på individnivå. Perkins Gilman skrev om det patriarkat som låser in kvinnor, alla kvinnor. 

Novellens berättare har just fött barn och drabbats av stark trötthet och nedstämdhet. Hennes make har hyrt ett hus där hon ska vila upp sig, mer eller mindre instängd i en gammal barnkammare med en förfärlig gul tapet. Kvinnan försöker fördriva tiden och komma tillrätta med sina tankar genom att skriva, men maken förbjuder henne att göra detta. Att skriva är alltför ansträngande, enligt maken. Han är ju läkare och vet så klart bäst. Sysslolösheten och bristen på själslig stimulans leder till att huvudpersonen blir alltmer fascinerad av den gula tapen, en tapet som verkar innehålla hemligheter ... 
"Ibland tänker jag på hur mitt tillstånd skulle påverkas om jag hade lite färre förhållningsregler och lite mer sällskap och stimulans – men John säger att det värsta jag kan göra är att grubbla över min belägenhet, och jag måste medge att det alltid får mig att må dåligt."
Den gula tapeten är en av de viktiga feministiska klassikerna. Här gestaltas den fångenskap man senare kan läsa om i texter av exempelvis Sara Stridsberg. Gilman Perkins skildrar också det tvingande behovet att skriva, att uttrycka sig, att lämna spår efter sig i en yttre verklighet. När behoven av frihet, stimulans och kreativitet förvägras individen finns ingen annan utväg än att att skapa en inre verklighet, en tillflyktsort som i bästa fall är varm och trygg, i värsta fall är en grotesk kopia av den värld man försöker undkomma. 

Sammantaget är Den gula tapeten en kort, lättläst, gastkramande historia om en kvinnas försök att fly från en begränsande värld där hennes upplevelser fullständigt definieras av andra. 
DEN GULA TAPETEN
Författare: Charlotte Perkins Gilman
Översättare: Amanda Svensson
Förlag: Novellix (2022)

torsdag 22 december 2022

Novellkalendern 22 – Galatea


Madeline Miller, född 1978, är en amerikansk lärare och författare som tidigare skrivit romanerna Sången om Akilles och Kirke. Båda romanerna utgår från antikens berättelser och båda är med på The New York Times bästsäljarlista. Jag har läst och verkligen gillat dem. 

Även novellen Galatea har sitt ursprung i en grekisk myt, den om Pygmalion och hans kvinnoskapelse. I Ovidius gestaltning av myten (i Metamorfoser) är kung Pygmalion upprörd över verkliga kvinnors osedlighet och täljer sig en kvinna av elfenben. Pygmalion beundrar sin vackra, rena skapelse och blir mycket förälskad i den. Han offrar och ber till gudinnan Venus, som beviljar hans önskan och låter figuren få liv. 

Madeline Millers version av berättas med kvinnoskapelsen Galateas röst. Hon, den vackraste av hustrur, förväntas leva upp till sitt ljuva yttre och vara sin man till behag. Men Galatea är en varelse med egen vilja och den består inte av att vara lydig och ödmjuk. Hennes kamp handlar dessutom inte bara om att befria sig själv, utan även dottern Pafos. I berättelsen befinner hon sig inlåst i ett slags vårdinrättning, dit maken kommer för att få sitt dagliga umgänge ...
"Det var nästan rart hur de bekymrade sig för mig.

Du är så blek, sa sköterskan. Du måste vara tyst tills du fått tillbaka färgen.

Jag har alltid haft den här färgen, sa jag. För jag brukade vara gjord av sten. 

Kvinnan log återhållet och drog upp filten. Min man hade varnat henne för att jag var nyckfull, att min sjukdom fick mig att säga saker som kunde låta märkliga."
Det är härligt befriande att läsa Millers ursinniga uppgörelse med tanken på den perfekta, ljuva och rodnande jungfrun. Millers Galatea är urstark, intelligent och hämndlysten, precis som de flesta som bryter sig loss från förtryck. 
GALATEA
Författare: Madeline Miller
Översättare: Matilda Södergran
Förlag: Wahlström & Widstrand (2022)

onsdag 21 december 2022

Novellkalendern 21 – En ros åt Emily


William Faulkner (1897 – 1962) är mest känd för sina romaner, som utspelar sig i det fingerade Yoknapatawpha County i amerikanska södern. Hans berättelser är pessimistiska och handlar ofta om söderns rasproblem och svårigheterna efter inbördeskriget. Faulkner brukar anses tillhöra den modernistiska traditionen. Texterna är experimentella, de innehåller långa meningar, de berättas ofta ur olika perspektiv och innehåller inre monologer. Faulkner tilldelades Nobelpriset i litteratur 1949 "för hans kraftfulla och självständigt konstnärliga insats i Amerikas nya romanlitteratur".

"En ros åt Emily", ur novellsamlingen med samma titel, är Faulkners mest kända novell. Den handlar om fröken Emily Grierson och utspelar sig i en liten stad i amerikanska södern. Novellen berättas av en allvetande berättare som uttrycker stadens åsikter om fröken Emily och hennes familj. Berättelsen inleds med fröken Emilys begravning, därefter får vi följa hennes liv från det hon var ung och giftaslysten till dess att hon helt slutade att gå ut. Berättelsen är inte kronologisk, utan kräver en alert läsare.

Fröken Emily blev aldrig gift, trots att hon hade mängder av friare. Fadern accepterade inte någon av dem. Familjen Grierson höll avstånd till andra och ansåg sig vara lite "finare". Efter att fadern avlidit inledde fröken Emily en relation med en nordstatsarbetare, som var tillfälligt i staden. Detta förfasade sig många av stadsborna över. Det blev dock inget bröllop med Homer Barron heller, historien slutade helt enkelt med att karln försvann och fröken Emily blev än mer isolerad i sitt hem. Den ende som, under lång tid, träffade fröken Emily var hennes svarte tjänare. Efter fröken Emilys död upptäcktes dock husets hemligheter.
"När fröken Emily Grierson dog kom hela vår stad till hennes begravning: männen på grund av ett slags respektfull tillgivenhet för ett fallet monument, kvinnorna huvudsakligen av nyfikenhet på att få se hennes hus invändigt, vilket ingen utom en gammal n[---]tjänare - som skött både matlagningen och huset - hade gjort på minst tio år."
"En ros åt Emily" är en helt fantastisk novell som jag nu läst många gånger. Läsaren får lära känna fröken Emily genom stadsbornas beskrivningar, men ingen känner henne egentligen. Emily förblir en undflyende karaktär, en kvinna vars sorgliga, ensamma liv berör.
EN ROS ÅT EMILY
Författare: William Faulkner
Översättare: Pelle Fritz Crone
Förlag: Carlsson Bokförlag (1990)