Novellkalendern 15 – Pojken & gunghästen

D H Lawrence är mest känd för sin skandalösa roman Lady Chatterleys älskare från 1928 (finns nu filmatiserad på Netflix) som på grund av erotiska scener och ett direkt språk förbjöds i många länder eller gavs ut endast i censurerat skick. Romanen skildrar konflikten mellan naturen och civilisationen, med betoning på de sexuella drifterna. Jag minns vagt att jag läste romanen på 80-talet (tillsammans med drivor av tantsnusk) men den tycks inte ha gjort stort intryck. Kanske dags för en omläsning.

Pojken och gunghästen innehåller inte några vågade scener, däremot samma typ av samhällskritik som i Lady Chatterleys älskare. Berättelsen handlar om en familj, vars behov av att framstå som välbärgad långt överskrider dess faktiska inkomster. Orden "[d]et måste finnas mer pengar" präglar vardagslivet i familjen och hörs som ett eko genom hela huset. Modern är en kvinna utan tur; trots de bästa förutsättningar tycks lycka och kärlek rinna mellan hennes fingrar. Sonen Paul tar på sig uppgiften att vara den tursamme i familjen, han ska ge modern allt hon vill ha och vinna hennes kärlek. För detta får han betala ett högt pris.

Pojken & gunghästen är en ganska typisk klassisk novell med ett tydligt "budskap". Här får läsaren klart och tydligt besked om vad girighet kan leda till. Samtidigt blir man som läsare djupt berörd av den unge pojkens längtan efter moderns kärlek och hans villighet att offra allt för henne. Pojken & gunghästen är en gripande berättelse som med en hårsmån avhåller sig från att bli alltför sentimental.

Den lilla boken är i sig mycket fin och förlaget bjuder på en del godbitar som uppskattas i hög grad av mig. På insidorna av omslagets flikar kan man läsa lite om författaren och lite om översättaren. Dessutom finns här ett läsvärt kort förord om översättarens upplevelse av texten. Föredömligt! Tyvärr existerar inte förlaget längre.

Sammanfattningsvis är Pojken & gunghästen en fängslande berättelse som väcker starka känslor. Och förhoppningsvis även några tankar kring människans besatthet av sken och rikedom.

POJKEN & GUNGHÄSTEN

Författare: D H Lawrence

Översättare: Camilla Jacobsson

Förlag: Collings förlag (2013)

Novellkalendern 14 – Nattsidan

Joyce Carol Oates är en mycket produktiv amerikansk författare, som skriver romaner, noveller, dramatik, lyrik och faktaböcker. Hon är mest känd för romanen Blonde, baserad på Marilyn Monroes liv. Kanske är hon också lika känd för att inte tilldelas Nobelpriset i litteratur, trots att många av hennes läsare hett önskar detta. 

Berättarjaget i Nattsidan och hans kollega Perry Moore arbetar med att undersöka och kartlägga personer som utger sig för att vara förmedlare av röster från andevärlden. Moore står för ett utpräglat materialistiskt tänkande och ser ingen anledning att betvivla att mediet Fru A. är en bedragerska. Berättaren är dock lite mer tveksam, vissa saker inträffar vid seanserna som skrämmer och är svåra att förklara. Moore tvingas dock att mycket bryskt omvärdera sin position när någon han tidigare känt dyker upp under en seans...

Nattsidan är berättad i dagboksform, vilket ger ett mycket autentiskt intryck. Berättelsen är en klassisk skräckhistoria som utspelar sig i USA under slutet av 1800-talet. Den ruggiga stämningen, där fantasi och verklighet blandas samman, byggs mycket skickligt upp med små medel. Som läsare blir man nästan mot sin vilja indragen i en berättelse, som inte släpper taget förrän långt efter sista bokstaven.

Sammantaget är Oates som novellförfattare sparsam och stram med orden. Ändå lyckas hon i detta lilla format förmedla ett vetenskapligt resonemang kring verklighetens beskaffenhet, berätta en ruskigt fängslande historia och gestalta människans sökande efter svar på de eviga frågorna. Mästerligt.

NATTSIDAN
Författare: Joyce Carol Oates
Översättare: Johan Theorin
Förlag: Novellix (2013)

Novellkalendern 13 – Mannen som planterade träd

Jean Giono var en fransk författare av italiensk härkomst, han är mest känd för berättelser som utspelar sig i Provence i Frankrike. Mannen som planerade träd är en novell jag läst många gånger – för att få tröst. 

Mannen som planterade träd handlar om en människa som genom hängivet arbete förändrar världen. Den gamle ensamme herden –  huvudpersonen i novellen – hade en gång en hustru och en son och han levde på en gård nere på slätten. När han förlorade sin familj drog han sig undan uppe bland kullarna med sin hund och sina får. Där fann han sin mission –  att plantera träd och ge liv åt den karga, ökenliknande naturen som åt sig in i människornas hjärtan och gjorde dem ovänliga.

Berättelsen om den stoiske mannen som, närmast Gudalikt, ägnar sitt liv åt att få marken att blomstra är en helt underbar "saga" om vad en människa kan åstadkomma om hon arbetar oförtrutet. Utan att låta sig påverkas av de världskrig som äger rum i närheten fortsätter mannen som planterar träd med sitt värv och resultatet blir paradisiskt. Som läsare blir man varm ända in i hjärteroten av att läsa en berättelse som visar ett alternativ till den moderna människans hektiska liv som baseras på konsumtion och egennytta.

Gionos lyriska prosa är lättläst, samtidigt som den är rikligt fylld av liknelser och metaforer, vilka skapar bilder, dofter och ljudupplevelser hos läsaren. 

"Vinden spred också en del frön, så att samtidigt som vattnet kom tillbaka uppenbarade sig åter vide och pil, ängar, trädgårdar och blommor, och tillvaron fick ny mening".

I den lilla, vackert illustrerade, boken finns också ett underbart efterord av författarens dotter om hur berättelsen skrevs och togs emot. Missa inte detta.

MANNEN SOM PLANTERADE TRÄD
Författare: Jean Giono
Översättare: Pontus Grate
Förlag: Elisabeth Grate Bokförlag (2006)

Novellkalendern 12 – Förvandlingen

"När Gregor Samsa vaknade en morgon ur sina oroliga drömmar fann han sig liggande i sängen förvandlad till en jättelik insekt."

Så inleds världslitteraturens bästa novell, Förvandlingen av Franz Kafka, från 1915. Därefter beskrivs detaljerat hur Gregor försöker ta sig upp ur sängen och hur han gradvis inser att han nog kommer att komma för sent till arbetet denna dag. Både huvudpersonen och läsaren fångas i en surrealistisk drömkänsla där man inte vet vad som är verkligt. Så småningom upptäcker Gregors familj vad som hänt under natten och reagerar med bestörtning. Dagarna går, Gregor börjar acceptera sin nya skepnad och agera mer och mer som en insekt. För hans familj blir dock situationen ohållbar. Dels har de ett "monster" gömt i ett rum, dels har de förlorat familjens försörjning då Gregor inte längre kan arbeta.

Efter att ha läst Förvandlingen har begreppet kafkaesk fått innebörd för mig. Det går inte riktigt att få grepp om berättelsen, trots att den är lättläst och till synes enkel. Kanske är detta typiskt Kafka; på ytan är berättelsen lätt att förstå, men den innehåller mångfacetterade djupdykningar, med otaliga tolkningsmöjligheter. Språket är briljant med sin sakliga framställning, totalt befriad från utropstecken och sentimentalitet.

Man kan tolka Förvandlingen utifrån en mängd olika perspektiv. Själv blir jag mycket berörd av den övergivenhet Gregor utstrålar, av hans utanförskap. Men samtidigt som berättelsen är oerhört tragisk är den så absurd att man småler. Novellen kan läsas som en berättelse om människans utsatthet och skammen hon känner då hon inte längre är produktiv. När Gregor går från att vara närande till att vara tärande förändras hans situation. Som samhällsmedborgare är han inte längre någonting värd. Även familjedynamiken förändras då en familjemedlem stigmatiserats. Sakta men säkert ökar de övriga familjemedlemmarnas avståndstagande, de vill inte förknippas med det "monster" sonen blivit.

I novellen finns tydliga självbiografiska inslag. Kafka var ende sonen och hade tre yngre systrar, familjen var av judisk börd. Fadern hade egen firma där även modern arbetade. Modern beskrivs som framför allt sin makes hustru, barnen överläts till barnflickor och guvernanter. Kafka bodde även som vuxen hemma hos sina föräldrar, hans förhållande till fadern var komplicerat och innehöll känslor av underlägsenhet. Kafka hade också ett ambivalent förhållande med sin fästmö som han i ena stunden förklarade sin kärlek och i nästa stund bröt med. Kafka avled vid 40 års ålder i tuberkulos.

Jag kan inte nog försöka framhålla att detta är en berättelse som alla borde läsa. Den är fantastiskt underhållande samtidigt som den speglar vårt samhällsklimat på ett skrämmande otäckt sätt. Jag hade knappt lagt ner den utlästa boken förrän jag kände att jag ville läsa om den. 

FÖRVANDLINGEN

Författare: Franz Kafka

Översättare: Hans Blomqvist & Erik Ågren

Förlag: Bakhåll (2008)

Novellkalendern 11 – Ojura

Stina Stoor, f 1982, fick mycket välförtjänt uppmärksamhet redan när hon skickade in sin första novell till en tävling och vann. Därefter har hennes texter uppskattats av allt fler. Stoor skriver delvis på västerbottnisk dialekt och använder dialektala ord eller nybildningar för att uppnå effekt. Augustprisjuryn framhöll att den nominerade novellsamlingen Bli som folk var en förnyelse av den svenska novellkonsten. Ojura är en av författarens tidiga noveller. 

På ett lyriskt, mycket personligt och delvis dialektalt språk tar författaren med mig in i sommaren, in i barndomen, in i verkligdrömmen. Här kan prinsar vara grodor, samtidigt som pappor glömmer att köpa tamponger till sina döttrar och unga flickor blir våldtagna och mördade. Barnet finns i berättelsens mitt och ger ord åt allt som finns inuti och utanför. Varje dag är evighetslång, allt sker här och nu. Ojura är en novell som gör mig alldeles varm om hjärtat. Jag älskar det nyskapande, undersökande språket och känslan av att tiden står stilla.

"En annan dag är han där. Död som grönt glas, lite tunnskör och som frasig på sitt sätt. Först petar hon bara med ett finger, men sen lutar hon hela barnkroppen mot den lite intryckta framskärmen på Gustavssonska Saaben och tar loss stackars lilla Grön-så-skön. Trollsländan."

OJURA
Författare: Stina Stoor
Förlag: Novellix (2013)