Två för hundra

Två för hundra går inte att motstå när det i urvalet fanns två böcker jag verkligen ville ha. Så nöjd.

Den svavelgula himlen och Anna K

Jag läser ofta ganska långsamt, stillsamt berättade böcker och låter gärna en bok få lite tid på sig. Därför blir jag lite ställd när jag börjar läsa något som river tag i mig och uppslukar mig direkt. Men visst är det kul när det händer. Precis så blev det häromdagen när Den svavelgula himlen av Kjell Westö landade i postlådan. Jag läste inledningen bara för att "smaka" lite, men nu har jag svårt att återgå till Anna Karenina, där de harvar på ute på landet. Jag har tidigare bara läst Hägring 38 av Westö, den var helt fantastisk. Jag tror att Den svavelgula himlen också blir en upplevelse att läsa. Efter Anna K.

Historiskt turistande i Västergötland

Under ett härligt veckoslut i Västergötland blev det dotterns intresse för historia som fick styra valen av aktiviteter. Ett besök i Varnhem med dess klosterruiner, klosterkyrka och utgrävningar (Kata Gård) rekommenderar vi till alla familjer med barn i mellanstadieålder. Ett riktigt skelett från 1000-talet, mycket information om vikingatiden och om hur klostret/kristendomen kom till Norden väckte stort intresse. I klosterkyrkan ligger Birger Jarl begravd och här finns också en konsolsten som man kommit fram till är en avbild av jarlen. Fantastiskt. Över dörren in till kungasarkofagerna står dramatiskt "I dagh konung i morgon dödh".

Dag två i Västergötland backade vi tiden ända till stenåldern och besökte Ekehagens forntidsby, ett fantastiskt ställe. Vi åt stenåldersmat, sköt med pilbåge och tittade på en stenåldersversion av Shakespeare. Så kul, rekommenderas både för lite yngre och äldre barn.

Anna Karenina - 2. Första delen

Texten innehåller spoilers om handlingen.

Den första delen i Anna Karenina utspelar sig till största delen i Moskva, där bland annat familjen familjen Oblonskij bor. Hos dem är allt är upp och nervänt sedan Dolly fått reda på att hennes make furste Stiva bedragit henne med deras barns franska guvernant. Dolly är mycket upprörd och uttrycker att maken blivit henne en främling. Stiva är inledningsvis mest förvånad över att Dolly inte kan se genom fingrarna med hans otrohet, han trodde att hon varit medveten om hans eskapader sedan lång tid.

Stiva innehar en relativt hög befattning på ett ämbetsverk och uppbär en väl tilltagen lön för ett meningslöst pappersarbete. Barndomsvännen Levin bor på landet och stör sig på det meningslösa i Stivas leverne. Han har ett allvarligt kynne, men har drabbats av en häftig förälskelse i Stivas söta, unga svägerska Kitty. Efter många om och men lyckas Levin uppamma nog med mod att fria, men tyvärr får han korgen. Kitty är förälskad i greve Vronskij, som dock aldrig haft för avsikt att fria.

Stivas syster Anna kommer till Moskva för att mäkla fred mellan de äkta makarna, på järnvägsstationen möter hon Vronskij och själva huvudberättelsen inleds. Vronskij och Anna blir så förälskade att de förlorar vett och sans och små småningom inleder en kärleksaffär.

Texten är lättläst och humoristisk med sina detaljerade beskrivningar av personerna, deras kynnen och deras relationer.

"Alla som kände Stepan Arkadjitj tyckte om honom för hans godhjärtade, glada sinnelag och obestridliga ärlighet, men i hans vackra, soliga yttre, hans glittrande ögon, mörka ögonbryn och hår och ljushyllta och rödblommiga ansikte fanns dessutom något som rent fysiskt gjorde ett vänligt och glatt intryck på de människor han träffade".

Människorna i texten känns mycket stereotypt ryska. De drunknar i sina starka känslor, ironiserar över livet, tar dagen som den kommer och lever bland molnen. Alla kärleksrelationer gestaltas som förtärande, alla parter tycks mer leva i fantasin än i verkligheten. För Annas del gäller detta sorgligt nog även sonen.

"Men precis som mannen framkallade sonen en känsla som liknade besvikelse hos Anna. Hon hade tänkt sig honom finare och sötare än han verkligen var. Hon blev tvungen att sänka sig ner till verkligheten för att njuta av honom sådan han var."

Vive la France

Jag har hittills i år bara läst en enda fransk bok och det var Drottning Gåsfot av Anatole France. Inget mer att orda om, tycker jag. Men det är franska nationaldagen idag (och min pappas 111-årsdag) så ngt franskt vill jag ju blogga om. Här är en länk till förra årets inlägg om ni vill ha tips på franska litterära pärlor.

Eftersom vi mestadels håller på med hästar den här sommaren blir årets franska pärla den lilla svarta Jappeloup de Luze som bara 1.58 hög vann OS i hoppning. Se och njut av denna lilla hästs stora mod.