Hausfrau har jämfört med både Madame Bovary och Anna Karenina. Och visst finns här likheter, bland annat i hur obevekligt Anna drivs mot ett tragiskt slut. Men trots den till synes närgångna skildringen av Annas samtal med sin analytiker och de detaljerat återgivna sexuella mötena kommer man inte nära Anna. Hon är vag i konturerna, diffust gestaltad och sedd på avstånd. Vem är hon egentligen, hur blev hennes liv så här?
Annas berättelse är plågsam att läsa. Jag blir klaustrofobisk och vill bryta mig fri medan jag läser. Och jag vill inte fortsätta läsa för berättelsen går obönhörligen mot undergången. Men jag kan ju inte låta bli ... Jag blir också så oerhört frustrerad över att hon går i jungiansk analys, som psykolog skulle jag vilja rekommendera henne att gå en anknytningsfokuserad psykoterapi hos en vettig psykoterapeut. Det finns ju hjälp att få även för kvinnor som Anna!
HAUSFRAU
Författare: Jill Alexander Essbaum
Översättare: Inger Johansson
Förlag: Brombergs (2015)
Köp: Adlibris, Bokus
Recensioner: Dagens bok, Anna




