Lyrans Bästa-lista

Så här en soligt lördagsförmiddag i slutet av mars tycker jag att det passar utmärkt att hålla sig inne och besvara enkäter på nätet ;-) Nej, det tycker jag kanske inte. Men när ni kommer in efter utevistelsen denna strålande vårdag, kan det vara lämligt att slå sig ner med en kopp varm choklad (eller vad ni nu föredrar) och fundera över vad ni tycker är absolut Bäst. Så håll tillgodo med min nya Bästa-lista.

• Bästa bilderboken
• Bästa kapitelboken
• Bästa ungdomsboken
• Bästa deckaren
• Bästa skräck/spänningsromanen
• Bästa dystopin
• Bästa självbiografin
• Bästa kärleksromanen
• Bästa arbetarskildringen
• Bästa uppväxtskildringen
• Bästa svenska samtida
• Bästa svenska klassikern
• Bästa klassikern
• Bästa romanserien
• Bästa chick litten
• Bästa nobelpristagaren
• Bästa vampyrboken
• Bästa grafiska romanen
• Bästa poesisamlingen
• Bästa novellsamlingen
• Bästa dramat

Gilles kvinna

Gilles kvinna av Madeleine Bourdouxhe, utgiven av Elisabeth Grate Bokförlag, 2004 (från 1937)

Elisa lever med sin make Gilles och deras tvillingdöttrar i utkanten av gruvstaden Liège i Belgien. Elisa lever dessutom helt för sin man och sina barn, kärleken till mannen är passionerad, närmast uppslukande. Dagarna består av hushållsbestyr och väntan på att mannen ska komma hem från arbetet. Elisa är en mycket lycklig kvinna, ända tills den dag katastrofen är ett faktum. Gilles blir förälskad i en annan kvinna, i Elisas vackra, yngre syster Victorine.

Gilles kvinna utspelar sig i arbetarmiljö, i en slitfylld vardag som utgör kuliss till den förtärande passion som innehar huvudrollen i denna roman. Det är passionen som styr huvudpersonernas handlingar, passionen som ursäktar alla svek och passionen som berättigar till allt.

Gilles kvinna är framför allt ett oerhört intressant porträtt av en kvinna, vars förmåga att älska och kämpa för sin kärlek är i det närmaste obegränsad. Madeleine Bourdouxhe var god vän med Simone de Beavoir, som såg Gilles kvinna som en viktig skildring av kvinnlig sexualitet. I Det andra könet använder De Beavoir romanfiguren Elisa som ett exempel på kvinnors överdrivna beroende av och uppgående i sina män.

Till sin struktur påminner Gilles kvinna om ett grekiskt drama, i vilken händelserna obevekligt leder fram till den stora upplösningen. Eftersom jag inte vill förstöra er läsupplevelse genom att avslöja slutet lämnar jag bokens handling därhän och övergår till att beskriva min läsupplevelse i stället.

Gilles kvinna är en roman som påverkar mig starkt under läsningen. Jag blir upprörd, arg, ledsen och irriterad. Elisa lever sitt liv på ett helt annat sätt än jag, vilket emellanåt gör mig rejält frustrerad. Släng ut karln! vill jag ropa till henne. Men Elisa har en helt annan inställning, hon vill försöka rädda äktenskapet, försöka hålla kärleken levande.

Jag har tidigare läst och recenserat en novellsamling av författaren - En spik, en ros - och jag föll handlöst redan då för hennes underbart vackra prosa. Med Gilles kvinna intar Madeleine Bourdouxhe en plats som en av mina favoritförfattare. Jag hoppas att Elisabeth Grate Bokförlag kommer att ge ut resten av hennes produktion, jag står redan i kö att läsa.

Hockey och Babel

Hockey och Babel - samtidigt? Nej, nej, nej, det funkar ju inte. Därför blev det idag först lite hockey, och sedan lite Babel. Med tanke på matchbilden och innehållet i dagens Babel hade det helt klart varit vettigare att fullt ut satsa på Babel.

Som det nu var kom jag in i programmet mitt under en författarintervju med temat kärlek. Just nu kan jag inte minnas författarens namn eller hans romantitel - det var något om kärlek - (Och allt skall vara kärlek av Kristian Lundberg har jag nu tagit reda på) men jag blev berörd av författarens sätt att berätta. Hans roman måste jag leta upp. Därefter följde en helt underbar diskussion med Lena Andersson, Jan Guillou och ??? (ja det måste jag också kolla upp) som gjorde en underbar ny programförklaring för Socialdemokraterna. Deras synpunkter på hur partiet borde gestalta sin ideologi var underbar. Att betona solidaritet och fråga svenska medelklassen om de nu har det så bra att man kan tänkas försöka hjälpa dem som har det sämre är precis i min smak. Hoppas Juholt lyssnade.

Jean M Auel sista bok om stenåldersflickan Ayla kommer snart. Jag kommer inte att läsa den. Jag läste naturligtvis de tre första på 80-talet, men tröttnade redan då.

Summa summarum; Färjestad har precis vänt och vann!!! och Babel är ett helt fantastiskt program. Nu ska jag leta upp det på SVTPlay.

Junior börjar förskolan

Junior börjar förskolan, text av Anette Skåhlberg, illustrationer av Katarina Dahlquist, utgiven av Sagolikt Bokförlag, 2011

I Jösta och Johan fick vi lära känna giraffparet som längtade efter barn. De gav sig ut på stäppen för att leta och hittade till slut ett ägg som de tog hand om. Ur detta ägg kläcktes så småningom den lilla söta krokodilflickan, som får namnet Junior. I Junior börjar skolan får vi åter träffa den lilla familjen, nu är det dags för Junior att börja förskolan. Hon ser fram emot att börja förskolan, men samtidigt lite rädd. När dagen väl är inne är allt roligt till att börja med, men efter en stund känns det jobbigt för Junior att alla frågar om hennes föräldrar och verkar vara rädda för dem. När papporna kommer för att hämta Junior får barnen en överraskning, papporna är inga farliga krokodiler utan roliga lekfulla giraffer.

Det här är en fin berättelse om hur det är att börja förskolan. Lite extra besvärligt blir det för Junior eftersom de andra barnen tycks ha förutfattade meningar om hennes pappor. Härligt nog, och typiskt för alla Sagolikts böcker, visar det sig att barnen inte alls fokuserar på det vuxna kanske skulle göra. Här finns inga funderingar kring kön, barnens tankar kretsar kring andra saker, saker som är relevanta för barn. Är papporna farliga eller är de snälla?

Junior börjar förskolan är en ganska kort berättelse, den är lättläst och på rim. Med boken följer en CD där författaren själv läser boken, detta gillar vi verkligen i vår familj. På skivan finns dessutom två versioner; en "vanlig" och en långsammare som passar att lyssna på vid läggdags. Illustrationerna är som vanligt helt ljuvliga. De är lustiga, färgglada, uttrycksfulla och värmande. Berättelsen passar barn i förskoleåldern och kan läsas från c:a 2 års ålder.

Akademibokhandeln och jag

Den senaste veckan har jag varit på Akademibokhandeln i stan hela tre gånger. Första gången gällde besöket att införskaffa något för det presentkort jag fått av arbetsgivaren. Med tanke på givaren kändes det lämpligt att välja något yrkesrelaterat, samtidigt som jag självklart ville ha en roman. Denna kompromiss ledde mig till Betae Grimsruds En dåre fri. För två veckor sedan tilldelades författaren Sveriges Radios Romanpris priset för romanen med motiveringen: "För en skarp och drabbande läsupplevelse vars röster dröjer sig kvar." Efter att ha läst Bokmanias recension kändes valet självklart.

Men tyvärr fanns inte boken hemma så jag fock komma tillbaks några dagar senare. Då hade det dessutom blivit halva reapriset! Fast det fanns tyvärr inte så mycket böcker kvar. Men hem följde, förutom Grimsrud så klart, Människor helt utan betydelse av Johan Kling, Hennes döda kropp om Victoria Benedictsson av Lisbeth Larsson samt Tillbaka till sjumilaskolen av David Benedictus (äntligen något nytt om Nalle Puh!).

Idag gjordes det tredje besöket, men nu fick inga texter följa med hem. I stället införskaffade jag en mycket fin anteckningsbok att skriva i tillsammans med dotterns lärare i kinesiska och ett bokmärke i present till en arbetskamrat.