lördag 26 augusti 2017

Magiska inslag i Exit West och Den underjordiska järnvägen


Den senaste veckan har jag läst två romaner som båda förvånade mig med magiska inslag. Det får mig att fundera över om det blir vanligare eller om det helt enkelt är en slump. Texten nedan innehåller en del (men inga avgörande) spoilers ur Exit West av Mohsin Hamid och Den underjordiska järnvägen av Colson Whitehead.

Exit West av Mohsin Hamid handlar om ett ungt par - Nadia and Saeed - som just träffats när deras hemstad drabbas av inbördeskrig. Medan bomber faller och terrorn ökar försöker de lära känna varandra, så som unga människor i den första förälskelsens tid gör. Men oroligheterna ökar och de tvingas fly. Och flyr gör de genom att helt enkelt hitta en dörr att gå genom. Första gången det sker får jag spola tillbaka (jag lyssnar på boken på Storytel) eftersom jag missar vad som händer. När det senare inträffar igen känner jag igen konceptet. Och jag tycker att det funkar. Symboliken är så tydlig, dörrar öppnas och stängs. Och ibland har man sina närstående på andra sidan.

Symboliken med det underjordiska järnvägsspåret i Den underjordiska järnvägen är lika tydlig, men gör mig mer förvirrad. Romanen handlar om den unga, föräldralösa slavflickan Cora som flyr från sin ägarens bomullsplantage i Georgia.  Även här lyssnar jag på boken och får spola fram och tillbaka när trappor ner till stationer, lok och tågvagnar beskrivs. Efter ett tag inser jag ju att det handlar om en symbolisk framställning av ett underjordiskt nätverk för att hjälpa flyende slavar, vilket jag senare också kan läsa i "baksidestexten". Även i övrigt finns en hel del absurda scener i romanen som får mig att haja till.

Egentligen är det kanske just det där med att haja till som är ett problem. När symboliken känns tydlig och smälter ihop med berättelsens realistiska delar, är magiska inslag bara positiva. Men när de leder till att man hajar till, tappar läsflytet och måste fundera kring var som hände, förstör de berättelsen. Tyvärr var det så det blev för mig med Den underjordiska järnvägen. Jag kom aldrig riktigt nära berättelsen, trots att den gestaltar ett tema jag är intresserad av.

Sammantaget gillar jag magiska inslag i romaner när symboliken är uppenbar, men inte annars. Det kan ju också helt enkelt vara så att jag inte gillar att känna mig dum ;) Vad tycker ni om magisk realism, absurda inslag och liknande?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar