tisdag 20 juni 2017

Mödrarnas söndag

Det tog lång tid innan jag läste den här boken, trots att omslaget såg så inbjudande ut. Orsaken var att jag helt enkelt läste titeln fel och inte tyckte att rdarnas söndag verkade vara något för mig. Men det var ju inte mördare utan mödrar den handlar om. Fast egentligen handlar ju inte boken om mödrar heller, även om den till stor del utspelar sig den 30 mars 1924, den dagen på året då tjänstefolket får ledigt för att åka hem och hälsa på sina mammor.

I stället för att åka hem på den lediga dagen träffar föräldralösa husjungfrun Jane Fairchild sin hemliga älskare, den enda överlevande sonen i granngodset. Efter kärleksmötet ska Paul Sheringham åka för att träffa sin tilltänkta fru. Som enda kvarlevande son måste han tänka på släktens fortlevnad och acceptera ett arrangerat äktenskap. När han rest vandrar Jane omkring naken i huset. Kanske har både hon och läsaren redan förstått att något snart kommer att gå förlorat för alltid.

Handlingen utspelar sig till stor del under en enda dag och blandas med både tillbakablickar och inslag från framtiden där huvudpersonen Jane ser tillbaka på denna dag, den dag hennes liv förändrades. Stämningen i romanen är vemodig. Sorgen över förlorade liv och en förlorad värld blandas dock med hopp om förändringar och en ny värld. Jag tycker oerhört mycket om det långsamma tempot och de drömska, detaljerade miljöbeskrivningarna. Inledningsvis är romanen sensuell. Tyvärr tycker jag att författaren här delvis förstör stämningen genom att använda könsord som jag uppfattar som "fel" i sammanhanget. Inte blir det bättre när ord som hingst och fullblod används heller.

Sammantaget är Mödrarnas söndag en långsamt berättad sorglig historia om kärlek, förluster och förändringar. Trots vissa invändningar tycker jag att det här är en mycket fin berättelse, skriven på ett sätt jag verkligen uppskattar. Långsamheten, alla detaljerna och fokus på en enda dags händelser kan ses som en flört med klassiker av författare som Proust, Woolf och Joyce. I en kortroman som Swifts blir greppet mycket lyckat.

MÖDRARNAS SÖNDAG
Författare: Graham Swift
Översättare: Hans-Jacob Nilsson
Uppläsare: Julia Dufvenius
Förlag: Albert Bonniers (2017)
Köp: Adlibris, Bokus
Recensioner: Just här just nu, Anna, Bokmania

5 kommentarer:

  1. Jag tyckte så mycket om den. Först läste jag den snabbt i ett enda svep, sedan läste jag den en gång till, långsammare. Jag håller med dig om att ordvalet, särskilt i början av boken, blev för grovt. Dels gillar jag inte att läsa sådant språk, dels tyckte jag inte att det var trovärdigt att en ung kvinna skulle ha sådana funderingar och reflektera över sådana saker som författaren beskriver. Mina fördomar fick man att tänka att författaren nog är litet väl fixerad, till och med gubbsjuk. Men jag läste vidare och boken är ju så fin för övrigt.

    SvaraRadera
  2. jag var inte jätteförtjust i boken

    SvaraRadera
  3. Jag håller med om vissa ordval men boken tyckte jag om.

    SvaraRadera
  4. Intressant om ordvalen, som jag inte tänkte på. Jag blev inte alls golvad av boken, men så hade jag kanske lite väl upphaussade förväntningar. Och den var kanske lite väl fin och elegant för att verkligen göra avtryck?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag gillade mer än jag trodde för jag hade inga förväntningar alls.

      Radera