Läslistor

måndag 26 oktober 2015

På resa

Ingen trio idag eftersom jag är på utflykt. Har idag sett denna berömda staty, var är jag?

måndag 19 oktober 2015

Tematrio - Priser och sån't

Idag har jag lite saker att planera så jag återbrukar en trio jag använde förra året då de nominerade till Augustpriset presenterades. Berätta om tre prisade böcker du läst eller har lust att läsa. Det kan förresten räcka med att de varit nominerade. Inte heller måste det vara Augustpriset, var gärna kreativa och hitta lite udda priser.

1. Berömda män som varit i Sunne av Göran Tunström fick Augustpriset 1998. Tunström är ju en av mina favoritförfattare, och Berömda män som varit i Sunne är en av hans böcker jag både läst och gillat. Händelserna utspelar sig i slutet av sextiotalet i Sunne då den lilla staden får besök från månen. Detta är en helt underbar berättelse om det storslagna och det lilla livet.

2. Svinalängorna av Susanna Alakoski erhöll priset 2006. Romanen skildrar ett barns utsatthet och klassamhällets baksida. Romanen är dock inte bara en dyster, tragisk uppväxtskildring. Här finns också utrymme för kamratskap, kärlek och humor. På ett lättläst, engagerande sätt gestaltar författaren ett barns enorma överlevnadsförmåga.

3. Adjö, herr Muffin av Ulf Nilsson och Anna-Clara Tidholm fick barnpriset 2002. Det här är en närmast oumbärlig bok för alla barnfamiljer, en bok som på ett mycket pedagogiskt och lyhört sätt hjälper förskolebarnet att förstå döden. Kan inte rekommenderas nog mycket!


"Instruktioner"

Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

lördag 17 oktober 2015

Augusttips

På måndag får vi reda på vilka som nomineras till årets Augustpris, det är lite spännande tycker jag. Men jag har tyvärr inte läst mycket nytt svenskt alls i år. Det gör jag nog aldrig, om man ska vara riktigt ärlig. Klassiker lockar mig ofta mer. Ändå har jag faktiskt två favoriter i klassen skönlitteratur: Isidor och Paula av Ola Nilsson och Allt jag inte minns av Jonas Hassen Khemiri.

Isidor och Paula är en modern variant av Orfeusmyten, samtidigt som den skildrar arbete och grå vardag i samtidens Stockholm. Kombinerat med med en sårig barndomsskildring, ett magiskt, poetiskt språk och en uppbruten struktur är detta precis vad jag älskar. Tyvärr tror jag inte så många hittat till detta mycket spännande författarskap - ännu. Ett Augustpris skulle kanske råda bot på anonymiteten.

Anonym kan man inte kalla Jonas Hassen Khemiri, som äntligen kom med en ny roman i år. Allt jag inte minns består av en kakafoni av röster, som i dialogform berättar om sina minnen av den döde Samuel. I sann khemirisk anda går det undan och vänds upp och ner. Kanske är det egentligen så vi människor egentligen lever, i oordning och utan kronologi.

På barn- och ungdomsbokfronten har jag ännu mindre koll, men hoppas starkt på Han & domden tredje fristående delen i Katarina von Bredows trilogi om livet på mellanstadiet. På ett mycket trovärdigt och fängslande sätt förmedlar författaren barnens upplevelser, tankar och känslor. Igenkänningsfaktorn är hög även hos en 50+-are. Det är starka känslor som gestaltas, konflikterna som uppstår är realistiska, handling och språk har ett driv som gör boken omöjlig att lägga ifrån sig.

När det gäller fackgenren är det tyvärr så att jag inte kan komma på något förslag.

Vilka tror ni blir nominerade?

torsdag 15 oktober 2015

Önskestjärnan

Ingelin Angerborn är helt enkelt min favorit när det gäller lite rysliga, mysiga böcker för barn i 10-årsåldern. Hon skapar en stämning som är precis lagom ruskig och hon gestaltar barnets perspektiv på ett nyanserat sätt. Dessutom är hennes språk alltid genuint och trovärdigt. Som ni kan förstå var mina förväntningar på Önskestjärnan höga. Och visst blir de uppfyllda, men på ett litet annorlunda sätt än tidigare. För Önskestjärnan är inte helt lik Angerborns andra mysrysare, Visst finns här fina skildringar av familj- och kompisrelationer och visst finns här också riktigt rysliga övernaturliga händelser. Men här finns också en härlig humor som gjorde att jag både fnissade och kände med den stackars huvudpersonen som blir förvandlad till en hund!

Allt börjar en riktigt usel dag i december. Astrid blir ovän med bästisen Vera och kommer hem till en trött, gnällig mamma. Lite senare på kvällen ser Astrid en stjärna falla och önskar att hon vore en hund. Nästa morgon när Astrid vaknar har allt förändrats ...

Önskestjärnan är sammantaget en mycket rolig berättelse som samtidigt skildrar ett barn som inte känner att omvärlden lyssnar på och förstår henne. Under humorn finns ett allvar, en rädsla många barn kan uppleva, men ha svårt att uttrycka. Läs den här boken med era barn och prata om att det är viktigt att ta sig tid för varandra.

ÖNSKESTJÄRNAN
Författare: Ingelin Angerborn
Förlag: Rabén & Sjögren (2015)
Köp: Adlibris, Bokus

måndag 12 oktober 2015

Tematrio - Krig, flykt, exil

I morgon ska jag prata på stadsbiblioteket i Karlstad om litteratur som handlar om krig, flykt och liv i exil. Jag har rätt många idéer, men tar gärna emot lite tips så här i sista minuten. Berätta om böcker som handlar om människor som upplever krig, flyr och lever i exil!

1. Komma och gå av Taiye Selasi är en fantastisk släktkrönika som spänner från 60-tal till nutid, från fattigdom, krig och svält i Biafra till de fina universiteten och de vällyckades salonger i USA och Europa. Som läsare blir man oerhörd engagerad några syskons öden, man lider med dem och irriterar sig på dem när de inte gör så kloka livsval. Framför allt är Komma och gå en mycket fängslande berättelse som håller läsaren i ett järngrepp ända till sista sidan - och stund därefter också.

2. Sankmark av Jhumpa Larihi är också en episk berättelse som sträcker sig över flera generationer och över flera kontinenter. Läsaren får här lära känna bröderna Subhash och Udayan i deras ursprungsfamilj i Indien och senare följa den ene broderns liv som vuxen i USA. Mer vill jag inte berätta om handlingen för jag tycker absolut att ni ska läsa den här romanen själva.

3. Skyline av Patricia Schonstein Pinnock handlar om ett slitet hyreshus i Kapstaden dit människor från Afrikas alla hörn beger för att söka en fristad. Här bor den unga berättaren tillsammans med sin yngre, autisktiska syster Mossie och deras alkoholiserade mamma. Här bor också flyktingar som illegalt strömmar in i landet på flykt från brutala krig, torka, svält och fattigdom. Gemensamt för många av dem är att de upplevt händelser så traumatiska att de aldrig blir fria från minnena. I Skyline möts de och delar sina berättelser med varandra. Fantastisk!


"Instruktioner"

Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

lördag 10 oktober 2015

Allt jag inte minns

När man läser Khemiri går det alltid undan. En av de saker jag verkligen gillar med författaren är just hans tilltro till läsaren och dennes förmåga att stå ut med att det inte alltid är så lätt att förstå vem som säger/tänker vad och i vilken ordning något sker. Khemiris texter ska snarare insupas än läsas. Man får helt enkelt kasta sig ut över klippan och lita till sin egen förmåga att i slutändan möjligen ha förstått något och garanterat ha upplevt något. Att läsa Khemiri är att vara delaktig i skaparprocessen och att (i bästa fall) berikas av nya insikter.

Samuel har dött och författaren försöker pussla ihop en bild av honom med hjälp av minnen från många människor som kände Samuel. Men vad är det människor minns? Och vad är det de glömmer? Samuel och Vandad var bästa vänner, men nu när Samuel är död säger en del att Vandad utnyttjade Samuel och lurade honom på pengar. Kärlekshistorien mellan Samuel och Laide var kanske magisk, men Laide var oerhört rädd att släppa någon inpå sig och övergav hellre än att bli övergiven. Finns det en eller många sanningar om vem Samuel var, han framstår som en person som hela tiden anpassade sig efter de andra?

Allt jag inte minns består av en kakafoni av röster, några kanske lite mer viktiga än andra. Som vanligt bygger Khemiri upp dialoger som är så snabba att ögat/örat inte hinner uppfatta allt som sägs. Berättelsen om Samuel byggs upp av små skärvor i okronologisk ordning. Kanske är det egentligen så vi människor lever, i oordning och utan kronologi. Våra medvetanden omfattar många tider blixtsnabbt, genom våra minnen och föreställningar kastar vi oss från den ena stunden till den andra. Genom eoner av tid.

Om kärlek och vänskap, om missförstånd och svek, skriver Khemiri så naket att det knyter sig i magen. Jag vill hoppa in i Samuels liv och försöka ställa tillrätta, allt går för fort och blir fel. Jag vill dra i nödbromsen!

Egentligen är Khemiri alldeles för modern och samtida för mig, jag blir bländad av hans texter. Och jag älskar dem till vanvett.

ALLT JAG INTE MINNS
Författare: Jonas Hassen Khemiri
Förlag: Albert Bonniers Förlag (2015)
Köp: Adlibris, Bokus
Recensioner: Bokmania, Fiktiviteter, GP

torsdag 8 oktober 2015

Grattis Aleksijevitj och Ersatz


I början av veckan tänkte jag att kanske, kanske ändå Svetlana Aleksijevtj skulle kunna få Nobelpriset och då skulle det vara roligt att ha läst henne. Så jag började läsa Kriget har inget kvinnligt ansikte och så här en bit in i boken är jag begeistrad. Aleksijevitj skriver litterära dokumentärromaner om människoöden från Sovjetunionen och hennes texter är oerhört fängslande. Hon tilldelas 2015 års Nobelpris i litteratur "för hennes mångstämmiga verk, ett monument över lidande och mod i vår tid". Mycket roligt tycker jag, som tjoade på parkeringen där jag satt och tittade på SvT Play. Extra roligt tycker jag så klart att det är när ett litet kvalitetsförlag som Ersatz får en pristagare - grattis!

Pris till Zagajewski?

Vaknade lite lätt förvirrad i morse efter att ha drömt att Adam Zagajewski tilldelats årets Nobelpris. Undrar om jag sanndrömt? Jag har tyvärr inte läst något av Zagajevski och vet bara att han är en polsk poet. Nu har jag googlat och läst på lite mer så jag är förberedd ifall om att ... Zagajevski erhöll Tomas Tranströmerpriset år 2000 med motiveringen: "För att han på sin resa genom samtidens Europa hävdar den andliga frihetens värden och med mystik och humor sällsamt förenade avtäcker vår okända vardag". Det låter ju riktigt fint, tycker jag. Nåja, vare sig Zagajewski presenteras som årets Nobelpristagare eller inte lite senare idag, så har i alla fall min dröm gjort mig intresserad av att läsa något av honom. Har ni läst?

tisdag 6 oktober 2015

Nobelpriset 2015


Bloggen har inte så stort fokus på Nobelpristagare längre, men det betyder ju inte att jag inte bryr mig längre. Men min stora favorit till priset Assia Djebar avled tidigare under året och är därmed inte längre aktuell. Tråkigt, tycker jag. Svetlana Aleksijevitj har nu låga odds, hon vore en bra vinnare tycker jag, som just börjat läsa hennes Kriget har inget kvinnligt ansikte. Jon Fosse klättrar på vissa listor och visst vore det kul med en norsk pristagare.

Jag har naturligtvis en hel del favoriter som t ex Colm Tóibín, Amos Oz, Nawal El Saadawi, Margaret Atwood, Claudio Magris, Nuruddin Farah, Maryse Condé och Ngũgĩ wa Thiong'o. Vi får väl se vems tur det är på torsdag och jag håller en liten tumme för att det blir någon jag har läst i alla fall. Eller någon jag har lust att läsa.

måndag 5 oktober 2015

Tematrio - Kvinnor skriver om män

Även om inte litteraturhistorien kryllar av dem finns det faktiskt en del kvinnor som skrivit om män. Berätta om tre minnesvärda mansporträtt författade av kvinnor. Samtida eller äldre, välj själv.

1. Wolf Hall av Hilary Mantel handlar framför allt om Thomas Cromwell, även om både kung Henrik och flera av hans fruar finns med i berättelsen. Porträttet av Cromwell är mycket nyanserat och intressant, här skildras en man som suktar efter makt samtidigt som han också är lojal mot vänner och en kärleksfull familjefar.

2. Bland deckarförfattarna finns flera kvinnor som skriver om manliga huvudpersoner. I mitt tycke är Karin Fossums porträtt av Konrad Sejer ett av de allra bästa.

3. Selma Lagerlöf skapade en hel del minnesvärda manliga karaktärer, t ex den försupne prästen Gösta Berling och den kärleksfulla pappan i Kejsarn av Portugallien. Det är nog hög tid för lite Selma-läsning igen.


"Instruktioner"

Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

söndag 4 oktober 2015

Månadssummering - Augusti 2015

Elva dagar i Berlin - Håkan Nesser
Konsten att höra hjärtslag - Jan-Philipp Sendker
En bön för de stulna - Jennifer Clement
Tobakshandlaren - Robert Seethaler
Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder - Bo Hejlskov Elvén
Under det rosa täcket - Nina Björk
Bombmakaren och hans kvinna - Leif G W Persson
Den lärande hjärnan - Torkel Klingberg

Augusti månads läsning blev verkligen en blandad kompott. Majoriteten av böckerna lyssnade jag på medan jag var ute och promenerade, vilket ju inte alltid gör en bok rättvisa. Under det rosa täcket är den ljudbok som mest engagerade mig, den fick mig att klampa omkring här i bygden av ilska och frustration. Att det ska vara så svårt att bara få vara kvinna.

Hejlskov Elvén skriver om hur vi bör bemöta utagerande beteende och Klingberg skriver vansinningt intressant om hjärnan.

Konsten att höra hjärtslag var naturligtvis alldeles för sentimental för min smak, medan En bön för de stulna var en stark läsupplevelse.

Tobakshandlaren var månadens bästa med sitt fina porträtt av en ung man i en värld som blir galen. Nessers roman innehåller också en fint porträtt av en man med trasslig bakgrund som söker efter något - kanske efter sig själv.

lördag 3 oktober 2015

Misstag i Moskva

Bucket List Books ger ut romaner som helt enkelt måste ges ut. Den första boken i deras klassikerserie  – Simone & Co – är kortromanen Misstag i Moskva av Simone de Beauvoir. Serien kommer främst att bestå av berättelser skrivna av kvinnliga franskspråkiga författare, men framför allt väljer förläggaren Helén Enqvist "böcker eller författare som har betytt mycket för mig och som jag bär med mig i livet, böcker som kanske inte är tillgängliga längre eller som aldrig översatts till svenska". Förlaget ska ge ut "böcker som varar, vackra böcker som en vill röra vid och spara på". Och Misstag i Moskva är definitivt  en ovanligt fin liten bok, en klenod i min bokhylla, en vacker bok som innehåller en suverän berättelse. Misstag i Moskva skrevs 1966-67 men publicerades först 1992 i tidskriften Roman 20-50. Detta är första gången berättelsen översätts till svenska.

Det pensionerade paret Nicole och André reser till Moskva för att besöka Andrés dotter Mascha. Under besöket har Nicole långtråkigt, medan André dricker en hel del alkohol och pratar med dottern. Ett missförstånd uppstår mellan Nicole och André, som får dem båda att analysera relationen. En äktenskaps- och livskris växer fram och konflikten dem emellan blir alltmer infekterad. Åldrandet har medfört nya sätt att se både på sig själv och på den andre.

Misstag i Moskva är en bok jag kommer att bära med mig länge i tankarna. Framför allt blir jag så oerhört berörd av både Nicoles och Andrés tankar om sig själva och om sin relation. De Beauvoir gestaltar deras känslor så att de kryper under huden på mig. Jag känner starkt med dem båda och dras in i deras konflikt utan att kunna värja mig.
"De hade levt sida vid sida, var och en för sig, utan att låtsas om varandra, genomskinliga och utan att sammanblandas."
Boken är skriven utifrån både Nicoles och Andrés synvinkel, växelvis i korta avsnitt. Detta gör att man som läsare måste vara alert och förberedd på att byta perspektiv. Just detta är en faktor som gör texten så anmärkningsvärt bra. Förutom det äktenskapliga perspektivet skildrar författaren också i romanen situationen i Sovjetunionen på 60-talet - en smärtsam upplevelse för många av dåtidens tänkare. Här finns också en kort passus om vikten av litteratur:
"Fördelen med litteraturen är att man bär orden med sig, tänkte hon. Bilderna bleknar, förlorar sin form och slocknar. Men hon återfann de gamla orden i sin strupe, exakt så som de hade nedtecknats. De band henne samman med forna sekel då himla kropparna lyste precis som i dag. Och denna återfödelse och beständighet gav henne en känsla av evighet."
Sammantaget är Misstag i Moskva en vacker roman, som skildrar hur åldrandet tvingar fram nya sätt att förhålla sig till livet och kärleken. En fullpoängare.
MISSTAG I MOSKVA
Författare: Simone de Beauvoir
Översättare: Helén Enqvist
Förlag: Bucket List Books (2015)
Köp: Adlibris, Bokus
Recensioner: Anna, Bernur, Hannele, Dagens Bok