Tisdagstrion - Döttrar

Veckans tisdagstrio hos Mina skrivna ord handlar om döttrar och det finns massor att välja bland. Till slut blir det tre favoritförfattare som får ta plats i dagens utmaning. 

Lila hibiskus (översättning av Ragnar Strömberg) av Chimamanda Ngozi Adichie handlar om en välbärgad, väl ansedd svart familj i Nigeria. Huvudpersonen och berättarjaget är den unga, mycket osäkra flickan Kambili, som lever under hård press att alltid vara god och bäst. Fadern är en beundrad man, som får pris av Amnesty för sina insatser för demokratin, men hemma är han en tyrann. När sammanhangen trasas sönder, när människan utsätts för olika former av övergrepp, identifierar och solidariserar hon sig ofta med förövaren. I Lila hibiskus blir detta tydligt, samtidigt som boken både är spännande och underhållande. 

Arundhati Roys självbiografi Mitt skydd och min storm (översättning av Peter Samuelsson) - på engelska Mother Mary Comes to Me - utkom på svenska 2025 och påminner i hög grad om hennes romaner; handlingen är till brädden fylld av drastiska beslut, dramatiska händelser, intressanta personer och en vildsint längtan efter frihet från förtryck. Porträttet av modern är både lyhört och fängslande, och deras relation ger en begriplig bakgrund till Arundhati Roys utforskande och passionerade inställning till livet. 

Mitt namn är Lucy Barton (översättning av Kristoffer Leandoer) av Elizabeth Strout är en roman om fattigdom, utsatthet, övergrepp, längtan efter böcker och längtan efter närhet. Och det är en fantastisk, lyhörd och osentimental gestaltning av en komplicerad relation mellan en mamma och en dotter. Lucys ursprungsfamilj beskrivs i korta ordalag, genom små vinjetter som fångar allt i frusna ögonblick. Sammantaget är romanen en briljant gestaltning av möjlig försoning. Med enkla medel, kortfattade, inkännande dialoger och vardagsskildringar skapar författaren karaktärer som engagerar, kanske till med uppslukar läsaren. Makalöst bra.