Tisdagstrion - Fjäderfän

Jag undrar verkligen var Robert på Mina skrivna ord får alla sina idéer från, den här veckan är temat fjäderfän! Inte så lätt, jag fick klura ett bra tag.

Hägern av kanadensiska Lise Tremblay innehåller fem löst sammanfogade kapitel där olika bybor - eller sommargäster - delar sin berättelse om den lilla avfolkningshotade byn. Huvudperson är dock inte någon av berättarna, huvudperson är själva byn. Det är byn som bär traditionerna, men också byn som försöker överleva genom att låna ut sig till turistande jägare och sommarstugegäster. Och byn som många gånger förlorar kampen och mister sina invånare - främst de kvinnliga. Byn sluter sig och försöker "vara sig själv nog" samtidigt som den blir alltmer beroende av inkomster från besökarna, främlingarna.

I Korparna av Tomas Bannerhed växer huvudpersonen Klas upp i ett fattigt Småland på 70-talet. Hans liv kretsar runt faderns tilltagande galenskap och traktens fågelliv. Det som är unikt med Korparna är författarens underbara språk. Han berättar sin historia på en glasklar, poetisk prosa, han berättar om fåglarna och naturen så att läsaren hör fågelsången, känner dofterna från myren och förnimmer fågelvingarnas flaxande. Så vackert, så smärtsamt vackert.

I Absint av Niklas Rådström hittar författaren och hans hustru en liten blåmesunge som fallit ur boet. De tar hand om honom efter bästa förmåga och ger honom namnet Absint. Under sommaren växer Absint till sig, kanske kommer han en dag att kunna återförenas med de vilda fåglarna i trädgården. Det här är en underbar, filosofisk berättelse om livet, skrivet på vackert, lyriskt språk.