Samlade verk

Lydia Sandgren, född 1987, är en psykologkollega och författare bosatt i Göteborg. Debutromanen från 2020 - Samlade verk - fick ett positivt mottagande hos både läsare och kritiker, samt tilldelades Augustpriset i den skönlitterära kategorin. I intervjuer ger författaren ett klokt och kunnigt intryck, enda anledningen till att jag inte läst vare sig debutromanen eller uppföljaren Artens överlevnad är deras omfång. Det spelar i princip ingen roll hur bra "tegelstenar" är, jag brukar i alla fall uppleva dem som pladdriga. Inför författarens besök på Litteraturfestivalen på Mårbacka har jag nu ändå så klart läst Samlade verk.

Samlade verk utspelar sig under flera tidsperioder; under 80- och 90-talet och i nutid. Handlingen i dåtid fokuserar på kärlek och vänskap, när huvudpersonen Martin träffar kärleken Cecilia och nära vännen och blivande konstnären Gustav Becker. Martin och Cecilia får senare två barn - Rakel och Elis - innan Cecilia oförklarligt lämnar familjen och spårlöst försvinner. I nutid lever Martin som ensamstående, han är en medelålders (närmar sig 50) man med havererade författardrömmar och arbete som förläggare. Dottern har flyttat hemifrån och studerar till psykolog, sonen bor fortfarande hemma men är måttligt intresserad av att umgås med sin pappa. När den numera kände konstnären Gustav Becker ska ha en stor utställning i Göteborg väcks många minnen, hans musa och favoritmotiv var ingen annan än Cecilia. Både Martin och barnen tvingas ånyo att konfronteras med hustruns/mammans försvinnande, samtidigt som det för första gången dyker upp ledtrådar till vad som hänt henne.

Min första reaktion bestod som väntat av en massa igenkännanden, jag pluggade till psykolog i Göteborg under 80- och 90-talet. I romanen skildras mängder av samtal kring Freuds teorier, psykoanalys generellt, filosofi och pretto-litteratur som jag hört många gånger. Eftersom jag aldrig var särskilt nöjd med utbildningen, eller kände mig hemmastadd i miljön, ledde alla igenkännanden till suckar över den intellektuella, ytliga tillgjordheten. Positivt överraskad blev jag dock över mitt eget engagemang i Martins och Rakels liv. Författaren lyckas verkligen skapa karaktärer som känns trovärdiga, både i de historiska avsnitten och i de samtida. Och förvånansvärt nog ville jag gärna ha lite mer när jag väl kom till slutet. Däremot önskar jag så klart att vissa intellektuella samtal hade uteslutits, eller kanske t o m att vissa delar av boken strukits. Sammantaget var Samlade verk definitivt bättre än jag förväntat mig, men den hade blivit ännu bättre som två eller tre separata böcker. Här finns ju gott om material!

SAMLADE VERK
Författare: Lydia Sandgren
Förlag: Albert Bonniers (2020)