Intet liv av Nina Bouraoui handlar om en kvinna som i unga år viger sitt liv åt döden, hon blir de dödas väkterska. Tidigt vägrar hon att acceptera sin kroppslighet och ett vanligt liv med skola, familj och kamrater. Tidigt är hon medveten om förgängligheten. Hon finner en hemvist på kyrkogården, där hon noggrant studerar det liv som existerar i jorden, efter döden.
"Döden trivdes i mina händer. Den var min första skallra."
I Den sista läsaren av David Toscana skildras Mexicos fragmenterade historia och förtrycket under olika härskare. Romanen handlar om bibliotekarien, tillika byns sista läsare, Lucio och hans son Remigio. Remigio hittar en dag en ung, död flicka i sin brunn. När han berättar detta för fadern inleder denne ett sökande efter en förklaring - i böckernas värld. Författaren skriver om relationen mellan levande och döda på ett unikt, mycket intressant sätt. I Den sista läsaren luckras gränserna upp mellan den yttre verkligheten, en inre fantasivärld och den litterära världen.
Tomas Tranströmers diktning gestaltar allt mellan himmel och jord, i hög grad även döden. En av mina favoriter handlar om hur livets innersta kärna öppnar sig för oss om vi bara lyssnar.
Närvaro av Gud.Många av dikterna är så finurliga att jag hela tiden ler när jag läser dem, även om de har ett allvarligt innehåll.
I fågelsångens tunnel
öppnas en låst port.
Döden lutar sig
över mig, ett schackproblem.
Och har lösningen.
Mitt i livet händer att döden kommer
och tar mått på människan. Det besöket
glöms och livet fortsätter. Men kostymen
sys i det tysta.


Den där mexikanska boken låter jätteintressant!
SvaraRaderaväldigt fin trio! Tranströmer har jag och har läst. de båda andra noterar jag
SvaraRaderaIntet liv har jag faktiskt inte läst, men jag har med Bouraoui i min trio.
SvaraRaderaläst annat av Nina Bouraoui och Tranströmer lite sporadiskt.
SvaraRaderaHar inte läst någon av dem och det är nog bara Tranströmer som jag känner till.
SvaraRadera