Läslistor

söndag 18 augusti 2019

En smakbit ur Skärmhjärnan


Dags för söndagens delande av en smakbit. Varannan vecka är det Astrid Terese på bloggen Betraktninger som håller i den här utmaningen, varannan vecka är det Mari på bloggen Flukten fra virkeligheten.

Den här veckan väljer jag att dela lite ur en populär faktabok som handlar om vår samtids stress, psykiska ohälsa och oförmåga att fokusera: Skärmhjärnan av Anders Hansen. Delar av författarens resonemang känner jag verkligen igen, men vissa delar ifrågasätter jag definitivt. Bland annat tycker jag att författaren, liksom så många andra experter, ställer skärmanvändning och mänskliga relationer i motsats till varandra. När jag tänker tillbaka på tiden när dottern och jag tillsammans tittade på Dora, utforskaren och Små Einsteins där hennes intresse för engelska och musik väcktes, önskar jag en mer nyanserad debatt. Dottern lärde sig klockan via en app, som vi använde tillsammans, hon lärde sig läsa och skriva då hon satt bredvid mig och skrev på sin dator när jag skrev på min och vi lyssnar fortfarande gemensamt på ljudböcker, spelar Zelda och tittar på film. Hon är nu en nybliven 14-åring, som även tränar dans och gör styrkeövningar utifrån Youtube-inslag. Det jag uppfattar som ett bekymmer med skärmanvändande handlar egentligen om att samma föräldrar som engagerar sig fullt ut i ett barns fotbollsspelande, lämnar ett annat (eller samma) barn helt självt att ägna sig åt skärmen. De vuxna behövs så att samspel runt det som finns på skärmen kan uppstå. Då kan glädjen över det som finns på skärmen delas och det eventuellt pedagogiska innehållet leda till utveckling.

Det är dock rätt uppenbart att förmågan att uthålligt fokusera försämrats hos många, vi har blivit mer lättdistraherade. Och det kan ställa till med bekymmer på sikt.
"De flesta stora kulturella, tekniska och vetenskapliga framsteg har gjorts av personer som haft förmågan att kunna fokusera intensivt. Att upptäcka relativitetsteorin, DNA-molekylen, eller utveckla iPhonen - ironiskt nog det optimala distraktionsverktyget - krävde ett oerhört fokus. Du behöver inte gå längre än till dig själv, för oavsett om du är bra på sport, ett instrument, programmering, att skriva artiklar eller matlagning, har du förmodligen behövt anstränga dig och fokusera på en sak för att bli duktig. (s 172)

12 kommentarer:

  1. Tack för smakbiten och dina egna tankegångar kring ämnet. Verkar vara en intressant och viktig bok för vår tid, vill läsa.

    SvaraRadera
  2. Tack för smakbiten! Populär bok. Intressant att läsa om dina funderingar. Inte läst den men det borde en kanske.

    SvaraRadera
  3. tur att piloter inte är lättdistraherade, tack för smakbiten.

    SvaraRadera
  4. Jag känner nog lite likadant. Vissa debatter blir väldigt ensidiga och riktigt så enkelt är det ju sällan.

    SvaraRadera
  5. Mycket intressant tema. Jag som är färdig med arbetslivet inklusive datorskärmar framför ögonen hela dagarna tror jag avstår från att läsa den men tycker alla som känner igen sig borde läsa den. Tack för smakbit

    SvaraRadera
  6. Jag är också lite tveksam till att skärmar enbart är av ondo. Säger en mamma till två söner som verkar sikta på en framtid bland skärmar.

    SvaraRadera
  7. jag tycker inte heller att det blir så bra när det antingen är helt för eller helt emot. lagom, säger jag (som aldrig vetat vad det är) tack för smakebiten!

    SvaraRadera
  8. Intressanta tankar från både författaren och dig.

    SvaraRadera
  9. Håller med. Vi bor ju avsides och en stor del av tiden som ungarna tillbringar framför skärmen så umgås de med sina vänner. Dessutom har åtminstone äldste i princip allt sitt skolarbete på datorn och det har han haft sedan i 4:an. Mellankillen, som nu börjar i 6:an har inte alls haft lika mycket datorbundet, måste vara lärarberoende.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Känner igen situationen, dottern har haft stor del av umgänget över datorn då vi bor utanför stan. Samma för min del också.

      Radera