måndag 30 januari 2017

Tematrio - Barn- och ungdomsböcker

Både under 2016 och nu i inledningen av 2017 läser jag mer barn- och ungdomsböcker än någonsin. Förutom då jag var barn eller ungdom, alltså. Jag väljer gärna böcker som kategoriseras för 9-12 år, men läser också ibland för lite äldre ungdomar. Ge mig därför era bästa tips, från nu eller då. Berätta om tre riktigt bra böcker för barn i olika åldrar!

1. Just nu läser jag Ordbrodösen av Anna Arvidsson och hittills är jag mycket imponerad av denna debut. Berättelsen är lite udda, mystisk och spännande. Hoppas den håller hela vägen.

2. Under 2016 läste jag trilogin om Turid av Elisabeth Östnäs. I denna lär vi känna en flicka under vikingatiden. Den historiska aspekten är mkt intressant, böckerna är spännande och våldsamma, dock tröttnade jag lite på alla resor i andevärlden i sista boken.

3. Michael Ende har skrivit den absolut bästa barnbok jag läst: Momo - eller kampen om tiden. Momo är en liten flicka som rymt från ett barnhem och nu bor för sig själv intill en amfiteaters ruin i en okänd stad. Momo är dock inte ensam för hon kan den sällsynta konsten att lyssna. Men plötsligt upphör vännerna att komma, den ena efter den andra. De har inte tid. Det blir Momo och hennes vänners uppgift att försöka rädda staden från tidstjuvarna. Klokt och filosofiskt för alla åldrar.


"Instruktioner"

Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

söndag 29 januari 2017

Bästa romansviten av Vibeke Olsson


Min favorit bland alla romansviter är Vibeke Olssons böcker om slavinnan Callistrate och hennes efterlevande. Det här är en mäktig släktkrönika som utspelar sig under 200-talet e Kr. i Romarriket. Den historiska miljön är mycket detaljerat, realistiskt beskriven, handlingen är fängslande och huvudpersonerna blir till vänner man länge bär med sig. De olika böckerna i serien är Hedningarnas förgård, Kvarnen och korset, Sabina, Sabina och Alexander, Krigarens sköld och En plats att vila på.

lördag 28 januari 2017

Minnesdag för förintelsens offer

2005 deklarerade FN 27 januari som en internationell minnesdag för förintelsens offer. I går gästade författaren och psykologen Hédi Fried Skavlan och berättade om sina erfarenheter från Auschwitz och Bergen-Belsen. Jag har tyvärr inte läst någon av hennes böcker, men det borde jag nog göra eftersom jag tycker att ämnet är så angeläget. Här kommer årets sedvanliga lästips, i år utökat med Augustprisvinnaren De fattiga i Łódź av Steve Sem-Sandberg.

Ett kort stopp på vägen från Auschwitz av Göran Rosenberg är författarens berättelse om hans fars väg till och från koncentrationslägret. Med ett dröjande, vackert, poetiskt språk låter författaren läsaren få ta del av pojkens och den vuxne mannens försök att förstå och vara trogen berättelsen om faderns liv. Rosenberg ger läsaren en ny nyans av förintelsens följder, vilket gör denna bok till angelägen läsning.

I skuggan av min bror av Uwe Timm är en självbiografisk berättelse om en ung pojke i krigets Tyskland. Den äldre brodern ansluter sig som 18-åring frivilligt till Waffen-SS, han skickas till östfronten, där han blir skadad och senare avlider.  Efter broderns död och tyska rikets fall förändras fadern till en skugga av sitt forna jag. Hemmet i Hamburg har bombats och familjens firma går allt sämre. Modern  och barnen lämnas att försöka hantera sorgen, medan fadern i allt högre grad söker alkoholens lindring. Ett osentimentalt, nyanserat försök att förstå.

Är detta en människa?/Fristen av Primo Levi analyserar hur människan kan förmås att utföra otänkbara handlingar, under vissa betingelser. Författarens beskriver detaljerat en mängd olika situationer där människan ställs inför omöjliga val. Och han berättar om olika strategier att tillskansa sig fördelar och överleva i ett koncentrationsläger.

Bränt barn söker sig till elden av Cordelia Edvardson är en självbiografisk roman om den utvalda flickan Cordelia. Flickans mor är berömd och besatt av sitt konstnärskap. Då raslagarna införs transporteras flickan till Auschwitz, där hon fråntas sin identitet och där hennes personlighet slutligen utplånas. Nu existerar inte längre flickan, endast A 3709. Som överlevande känner kvinnan skuld över att hon aldrig identifierat sig med de judiska offren. Priset för överlevnad är att leva med stark ångest.

Molnfri bombnatt av Vibeke Olsson handlar om den unga kvinnan Hedvig, som växer upp som tysk medborgare vid tiden för andra världskriget. Hedvig längtar efter att höra till, hon vill vara en del av den grupp lyckliga, glada människor som arbetar för att bygga upp det tredje riket. Romanen skildrar på ett nyanserat sätt svårigheten att skapa en identitet då man befinner sig i en konfliktfylld situation. En engagerande historia om människans behov av delaktighet.

Mannen utan öde av Imre Kertész är den mästerliga berättelsen om en ung pojkes väg till andra världskrigets koncentrationsläger och om hans vistelse där. Författaren håller läsaren i ett järngrepp genom att konsekvent avstå från känslomässiga utsvävningar och genom att mycket detaljerat beskriva hur upplevelserna i ett koncentrationsläger blir en sorts vardag.

Alla var inte mördare: en barndom i Berlin av Michael Degen handlar om den 11-årige Michael och hans mamma som går under jord i Berlin i samband med att invånarna på deras gata plötsligt börjar transporteras bort på lastbilar. Under två år tvingas därefter Michael och modern leva undangömda, medan Gestapos jakt på judar trappas upp och de allierade bombar staden. De erbjuds hjälp av grannar, bekanta, obekanta och till och med av medlemmar i Nazistpartiet. Osentimentalt och tänkvärt.

Varför kom du inte före kriget? av Lizzie Doron handlar om Helena, som överlevde förintelsen och  nu lever som ensamstående förälder i Tel Aviv. De flesta av grannarna bär också på svåra minnen från tiden i Europa, ingen är dock så ensam som Helena. Hennes liv präglas av erfarenheterna från förintelsen, hon lever som om tiden inte existerade. Det förflutna och nuet är ett. Många gånger försöker Helena spåra upp tänkbara släktingar, alltid med samma sorgliga resultat och frågan: Varför kom du inte före kriget? Att växa upp med en så svårt traumatiserad mor gör livet otryggt och oförutsägbart för dottern, samtidigt som moderns kärlek och omsorg tydligt märks i hennes strävan att ge Elisabet en "vanlig" familj och ett "normalt" liv.

Maus av Art Spiegelman är en välkänd klassisk serieberättelse om förintelsen, Den handlar om författarens egna föräldrar som led svårt under kriget. Boken gestaltar de olika "raserna" som olika djur, judarna är tecknade som möss, tyskarna som katter och polackerna som grisar. Inte rättvist mot djuren kan man tycka, men mycket åskådliggörande i sin enkelhet.

Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson handlar om en ung romsk flicka som byter identitet och antar namnet Miriam för att överleva i koncentrationslägret Ravensbrück, där romer stod allra längst ner i hackordningen. När Miriam kommer till Sverige med de Vita bussarna behåller hon den nya identiteten - även i det nya hemlandet visar det sig att förföljelse av romer och "tattare" är vanligt. Inte ens för maken berättar Miriam sanningen, vilket leder till ett liv i ständig press att dölja sitt ursprung. En oerhört gripande berättelse.

De fattiga i Łódź av Steve Sem-Sandberg utspelar sig i det judiska gettot i den polska staden Łódź och porträtterar den, av nazisterna utsedde, judiske ledaren Chaim Rumkowski. Förhållandena i ghettot är fruktansvärda och försämras hela tiden. Rumkowski fattar beslut om vilka som ska deporteras och vilka han ska försöka rädda. Hans relation till och övergrepp på barnen i ghettot skildras på ett sätt som väcker stor avsky och sorg. En mycket bra bok som upprör.

fredag 27 januari 2017

Bästutmaningen - Romansviter


Jag läser just nu Neapelkvartetten av Ferrante och funderar en del över varför det är så vanligt att böcker ges ut i serier/sviter. Ibland gillar jag det, ibland inte. Berätta om den bästa romansvit du läst!

Jag ska fundera lite och återkommer under helgen.

måndag 23 januari 2017

Tematrio - en tysk, en fransk och en spansk

Dottern ska välja språk och vi verkar inte alls tänka lika ... Ge mig en tysk, en fransk och en spansk så får vi se vad det blir. Blanda kulturformer som ni vill, läsbart, sevärt eller örongodis går lika bra.

1. När det gäller en tysk väljer jag min nya tyskspråkiga, om än österrikiska, författare Robert Seethaler. Jag gillade skarpt Tobakshandlaren och fjolårets Ett helt liv hamnade solklart på Topplistan.

2. Det franska får Edit Piaf porträttera i sin fantastiska sång om att inte ångra sig.



3. Det spanska får representeras av den tokhärliga konstnären Salvador Dali och hans tavla Minnets envishet eller Minnets beständighet.



"Instruktioner"

 Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er. Lycka till!

söndag 22 januari 2017

Borta med vinden är min tegelsten

Efter att ha velat fram och tillbaka mellan ryska klassiker, tegelstensfantasy och svenska sviter blir valet ändå Borta med vinden av Margaret Mitchell. Jag läste den för första gången för många, många år sedan och en omläsning visade att jag fortfarande gilla skarpt. Borta med vinden är en roman som verkligen speglar USAs olika sidor, här finns krig, drama, enfald, ytlig självupptagenhet, vänskap och generositet. Boken skildrar detaljerat soldaternas och de civilas umbäranden under inbördeskriget, ibland i så hög grad att man tycker sig kunna känna blodstanken och krutröken. Alla har väl sett filmen om den egensinniga Scarlett O'Hara, aristokraten Ashley Wilkes och charmören Rhett Butler, men jag vill gärna rekommendera boken. Romanen är en storslagen skildring av inbördeskriget i Amerika, av svåra livsvillkor, obändig livsvilja och våldsam passion.

lördag 21 januari 2017

Den som stannar, den som går - Ferrante del tre

Jag hade svårt att hitta nya superlativer när jag recenserade den andra delen i kvartetten och nu när det är dags för trean får jag nog helt enkelt lov att upprepa mig. Fantastiskt! Fängslande! Bäst! De två första delarna var bland de allra bästa böcker jag läste i fjol och jag vågar mig redan på att säga att Den som stannar, den som går kommer att vara med på årets Topplista. Det som gör den här berättelsen så bra är helt enkelt mitt känslomässiga gensvar, jag saknar Elena och Lila när jag läst ut böckerna. Och jag börjar redan att bekymra mig över att det ju "bara" finns fyra delar. 

I första delen, Min fantastiska väninna, lär vi känna Elena och Lila, som växer upp i Neapels fattigkvarter på 50-talet och blir vänner för livet. Landet präglas fortfarande av krigstidens nöd och våldet finns överallt. Barn och kvinnor slås av männen i familjen, camorran lurar i det fördolda, fiendskap mellan familjer ärvs i generationer och barnens väg är utstakad från början. Lila är en bråkstake, men en oerhört begåvad sådan. Hon har lärt sig läsa själv och kan alltid mest. Ändå är det inte hon, utan Elena, som får möjlighet att studera vidare. Flickornas vänskap är från första början komplicerad och fylld av rivalitet, kärlek och lojalitet.

Hennes nya namn tar vid där den första delen slutade, d v s mot slutet av Lilas bröllopsfest. Lila tror att hon kan göra vad som helst, men redan under bröllopsnatten visar det sig att hennes giftermål med Stefano Carracci är ett stort misstag. Han misshandlar och våldtar henne brutalt. Lila blir kvar i Neapel och lever ett traditionellt liv, medan Elena lyckas, med hjälp av Lila, bryta sig loss och flytta till Pisa för att studera. Denna klassresa är svår för Elena att hantera, hon känner sig inte hemma i den nya miljön. Och hon har hela tiden en känsla av att det inte är hon, utan Lila, som borde leva det nya livet.

Tredje delen, Den som stannar, den som går, utspelar sig under åren mitt i livet. Lilas äktenskap har misslyckats, hon har lämnat sin man och bor med Enzo och sin son Gennaro i utkanten av Neapel. Rikedomen är ett minne blott, men Lila ger aldrig upp utan börjar lära sig allt om datorer. Elena har blivit en framgångsrik författare och gifter sig in i en akademisk familj och flyttar till Florens. Det är 60-tal och 70-tal, klasskamp, klassresor och kvinnokamp. Trots det stora avståndet mellan Elena och Lila behöver de varandras stöd i olika perioder i livet.

Del tre handlar, liksom de två första delarna, om relationen mellan kvinnor. I tredje delen fördjupas detta detta då moderskapet ställer nya krav och aktualiserar relationerna till de egna mödrarna. Elenas mamma ges utrymme och hon spelar ut ett känsloregister värdigt en operadiva. Att driva igenom sin vilja att leva mer modernt kräver en hel del av Elena. Och att förändras är inte så lätt som det kan verka.

Som jag slog fast redan i inledningen är Den som stannar, den som går en roman som berör mig. Jag känner mig som den tredje, osynliga, väninnan som skulle vilja hjälpa till och ställa till rätta. Och emellanåt ruska om. Det är faktiskt sällan jag blir så engagerad av berättelser som jag blir av romanerna om Elena och Lila.

DEN SOM STANNAR, DEN SOM GÅR
Författare: Elena Ferrante
Översättare: Johanna Hedenberg
Förlag: Norstedts (2017)
Serie: Neapelkvartetten (del 3)
Köp: Adlibris, Bokus
Recensioner: Feministbiblioteket

fredag 20 januari 2017

Bästautmaningen - Tegelsten


Det är helt enkelt så att jag inte är jätteförtjust i tegelstenar. 230 sidor är perfekt för mig. Men, det finns ju undantag, det finns böcker som jag faktiskt inte vill ska ta slut. Berätta om den bästa tegelsten du läst! Begreppet tegelsten är lite flytande, men kanske passar det böcker som omfattar mer än ungefär 500 sidor. Jag återkommer med en favorit under helgen.

onsdag 18 januari 2017

Vegetarianen, läsning pågår

Jag började läsa Vegetarianen av Han Kang igår och har verkligen svårt att slita mig. Boken belönades med förra årets internationella Man Booker-pris och den är verkligen värd uppmärksamhet. Jag har bara läst en tredjedel, men är redan sprängfylld av tankar. Och framför allt känslor. Det här är klaustrofobisk läsning som ger andnöd. Så otroligt bra. Och otäck. I korthet handlar romanen om en ung kvinna i ett traditionellt sydkoreanskt äktenskap, som beslutar sig för att ta makten över sitt liv och sin kropp. Detta tillåts hon inte göra ostraffat. Återkommer med mer när jag läst och smält. Jag har en känsla av att detta kommer att vara en av årets bästa.

tisdag 17 januari 2017

Läst 2017

Som ett träd i skogen - Vibeke Olsson
De sista vännerna - Jane Gardam
Norra Latin - Sara Bergmark Elfgren
Låt inte den här stan plåga livet ur dig, Mona - Anneli Jordahl

Återstoden av dagen - Kazuo Ishiguro
Begravd jätte - Kazuo Ishiguro
De kommer att drunkna i sina mödrars tårar - Johannes Anyuru
Never let me go - Kazuo Ishiguro
Frances - Joanna Hellgren
Markus av Trolyrien - Joseph A Davis

Vita bergens barn - Per Anders Fogelström
Dagar av ensamhet - Elena Ferrante
Det växte ett träd i Brooklyn - Betty Smith
Världen av i går - Stefan Zweig
Ditt liv och mitt - Majgull Axelsson
En trogen kvinna - Jane Gardam

Herr Isakowitz skatt - Danny Wattin
Krokas - Elin Olofsson
1968 - Jan Guillou
Den yttersta lyckans ministerium - Arundhati Roy
Överkonstapel Studer - Friedrich Glauser

Århundratdets kärlekssaga - Märta Tikkanen
Exit West - Mohsin Hamid
ACT helt enkelt - Russ Harris
Den underjordiska järnvägen - Colson Whitehead
Den svavelgula himlen - Kjell Westö
My name is Lucy Barton - Elizabeth Strout
Avd för grubblerier - Jenny Offill
Swing Time - Zadie Smith

Harry Potter och de vises sten - J K Rowling
Swede Hollow - Ola Larsmo
Bränd jord - Elieshi Lema
Helgas dagbok - Helga Weiss

Det förlorade barnet - Elena Ferrante
Kvinnor utan män - Shahrnush Parsipur
Dikter - Sonja Åkesson
En Marialegend - Niklas Rådström
Höra stenarna sjunga - Elsie Johansson
Vitormen - Åsa Larsson/Ingela Korsell
Hilma - Anna Laestadius Larsson

Farfar var rasbiolog - Eva F Dahlgren
Någonstans brister himlen - Erika Olofsson Liljedahl
Fyr 137 - Ingelin Angerborn
Montecore - Jonas Hassen Khemiri
Hunden som vågade drömma - Sun-Mi Hwang
Kappan - Nikolaj Gogol
Memorys bok - Petina Gappah
Mödrarnas söndag - Graham Swift
Blybröllop - Sara Paborn

Till rum nitton - Doris Lessing
Det blåser en sol - Ingrid Sjöstrand
De osynliga - Roy Jacobsen
Det växte ett träd i Brooklyn - Betty Smith
Gruppen - Mary McCarthy
Från Vygotskij till läsande samtal - Petri Partanen
Horatio Sparkins - Charles Dickens
Snöblandat regn - Stig Dagerman
Luise Justine Mejer -  Astrid Lindgren
De polyglotta älskarna - Lina Wolff
Mister Good, this is Anna - Fynn
Den blå pelargonen - Agatha Christie

Krigens barn - Per Anders Fogelström
Intet liv - Nina Bouraoui
Medborgare - Claudia Rankine
Tiden är inte än - Elin Boardy
Neuroledarskap - Katarina Gospic/Stefan Falk
Brev till en nybliven förälder - Chimamanda Ngozi Adichie
Vad vi pratar om när vi pratar om Anne Frank - Nathan Englander

Snigeln & flickan - Agnes von Krusenstjerna
Himmel, helvete och allt däremellan - Anna Kåver
En engelsk gentleman - Jane Gardam
Glöm det (Patrick Melrose) - Edward St. Aubyn
Vävarnas barn - Per Anders Fogelström
Aftonland - Therese Bohman
Tess av d'Urberville - Thomas Hardy
Nötskal - Ian McEwan

Drottning Gåsfot - Anatole France
Ordbrodösen - Anna Arvidsson
Vegetarianen - Han Kang
Korpgudinnan - Elisabeth Östnäs
Den som stannar, den som går - Elena Ferrante
De fattiga i Łódź - Steve Sem-Sandberg


Europa
Sverige 36
Italien 3
Frankrike 1
Storbritannien - England 12
Norge 1
Ryssland 1
Tjeckien 1
Finland 2
Schweiz 1
Österrike 1

Asien
Sydkorea 2
Iran 1
Pakistan 1
Indien 1
Japan 3

Afrika
Nigeria 1
Algeriet 1
Zimbabwe 1
Tanzania 1

Amerika
USA 8

Hyllvärmare 13
Ljudbok 37
Recensionsbok 21
Barn- och ungdomsbok 7
Klassiker 11
Deckare 1
Novell 9
Fakcklitt/Essä 5
Lyrik 4
Nobelprisade 5
Engelskspråkig 3
Grafisk roman 1

80

måndag 16 januari 2017

Tematrio - Saker som är mjuka

Jag har köpt en del kuddar och filtar den senaste tiden och började fundera över saker som är mjuka. Och i vilka titlar hittar man sånt. Temat för denna vecka blir således ett ni kan tolka lite som ni vill. Berätta om texter som har någon mjuk sak i titeln!

1. De blå silkesstrumporna av Elin Wägner är en novellix som skildrar hur något fint och vackert kan råka ställa till det.

2. Dikten "Ett moln i byxor" av den ryske modernisten/futuristen Majakovskij är upprorisk, respektlös och överdriven.

3. Under det rosa täcket av Nina Björk har hög igenkänningsfaktor och gjorde mig rasande när jag läste den.


"Instruktioner"

Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er. Lycka till!

söndag 15 januari 2017

2016 års Topplista


Årets Topplista består av både gammalt och nytt med en stark övervikt av europeisk litteratur. Klassiker av Steinbeck och Lagerkvist samsas med moderna författare och med lite mindre kända författare. Här finns bara prosatexter, det blev för svårt för mig att ta med dramatik och lyrik i jämförelsen. En av årets läsupplevelse var annars Sapfos fragment. Likaså är omläsningarna utelämnade, annars skulle ju både Barabbas och Mannen som planterade träd funnits på listan. Böckerna listas utan inbördes ordning, jag klarar inte av att rangordna dem. Alla är recenserade på bloggen, läs gärna det jag skrivit om dem. Och läs framför allt de här böckerna!
 
Ett helt liv - Robert Seethaler
Min fantastiska väninna/Hennes nya namn - Elena Ferrante
Störst av alltMalin Persson Giolito
Vi Kim Thúy
Sibyllan Pär Lagerkvist
Vredens druvor - John Steinbeck 
Såningsmannen - Violette Ailhaud
Hemligheten Philippe Grimbert
Axolotl - Julio Cortázar
Sorgen bär fjäderdräkt - Max Porter

lördag 14 januari 2017

Wolf Hall är bäst, tycker jag


Jag funderade länge på vilken serie jag skulle välja och tänkte på Forsytesagan (både nya och gamla), Herrskap och tjänstefolk och en del andra. Sedan slog det mig, den allra bästa är ju faktiskt utan tvekan filmatisering av Hilary Mantels trilogi om Thomas Cromwell, Wolf Hall. Nu har ju faktiskt bara två av romandelarna visats ännu, men jag har tittat två gånger och älskar verkligen denna TV-serie. Wolf Hall utspelar sig i England, under 1530-talet. Kung Henrik VIII är gift med Katarina som inte lyckas föda någon son. Kungen blir alltmer desperat, utan en son kommer familjen att förlora makten. Henriks enda val är att få äktenskapet annullerat så han kan gifta om sig. Den tilltänkta bruden är Anne Boleyn, kungens oskuldsfulla älskarinna. Men att få påven att annullera ett mångårigt äktenskap är inte någon lätt sak. Här gäller att intrigera på hög nivå. Till sin hjälp tar Henrik Thomas Cromwell, smedsonen som haft ett tufft liv och klättrat på ett närmast obegripligt sätt på maktens stege. Cromwell lyckas där alla andra misslyckats och Henrik får sin Anne. Samtidigt driver Cromwell igenom förändringar i kyrkan som gagnar honom själv. Anne misslyckas dock också med uppgiften att föda fram en manlig arvinge och Cromwell kallas återigen in för att lösa problemet.

fredag 13 januari 2017

Bästa brittiska TV-serien


Nu är det väl i alla fall hög tid att komma igång med utmaningarna igen efter jul! Och vi rivstartar med en som är svår, i alla fall för mig. Hur välja?! Berätta om den allra bästa brittiska TV-serien! Det finns ju ett antal underbara filmatiseringar av klassiker, men även en del annat smått och gott. Jag ska fundera och återkomma inom kort.

söndag 8 januari 2017

Novell #11 Axolotl

Det kanske är att tänja lite väl mycket på temat att kalla detta en novell med en huvudperson som har ett husdjur, men då tänjer jag väl då för världens bästa novell Axolotl av Julio Cortázar måste ju bara med i utmaningen  Läs en novell II. Jag har läst den tre gånger under det gångna året.

"Förr grubblade jag mycket över axolotln. Jag gick och tittade på dem i akvariet i Jardin des Plantes och där kunde jag stanna i timtal och betrakta dem, iaktta deras deras orörlighet, deras ofattbart tröga rörelser. Numera är jag själv en axolotl."

Så inleder Julio Cortázar sin mest berömda novell Axolotl. Omedelbart associerar jag till Kafkas inledning av Förvandlingen, hans berömda novell om en metamorfos. Även Axolotl handlar om en metamorfos, en förvandling så skickligt gestaltad att jag själv måste kontrollera att mina händer är mänskliga och att inga gälar vuxit ut under läsningen.

Mycket kortfattat handlar denna novell om en man som varje dag besöker akvariet för att titta på axolotlarna, han fascineras av dem och ser stora likheter mellan människan och axolotln. På någon nivå uppstår ett band mellan mannen och axolotln ett band som till slut blir så starkt att mannen förvandlas till en axolotl och tar plats i akvariet. Förvandlingen och förhållandet mellan olika positioner i tid och rum förstärks av bytet av tempus från dåtid till nutid.

Det närmaste jag kan komma mannens upplevelse är mitt möte med orangutangen Zoey i somras, jag blev då stående hos henne en evighet och hade svårt att slita mig därifrån. Så lika vi var. Men jag gick därifrån som mig själv och jag tror nog att Zoey också fortfarande är en orangutang. Fascinationen och upplevelsen av likhet och kontakt påminner dock om det mannen (och axolotln?) upplever.

Axolotl är en existentiell novell som kan analyseras och tolkas i evighet utifrån teman som identitet, dissociation och människans uråldriga skräck inför att inte kunna röra sig och att inte kunna förmedla sig. Men Axolotl är framför allt en text att uppleva, läs den och låt känslan krypa under huden på er. Ja, Axolotl kan nog kallas både svår och konstig, men den är så kort att jag hoppas att många vågar prova den ändå. Läs och låt er uppslukas (fast förbli gärna mänskliga).
AXOLOTL
Författare: Julio Cortázar
Översättare: Jan Sjögren
Förlag: Modernista (2015)
Köp: Adlibris, Bokus

fredag 6 januari 2017

2016 års ...

2016 års läsupplevelse

Under 2016 lärde jag känna Lila och Elena, två flickor som berörde mig på djupet. Efter att jag läst ut andra delen i Neapelkvartetten hade jag svårt att hitta något nytt att läsa. Sedan dess har jag längtat efter tredje delen och nu i januari är den äntligen här. Vad är det då som gör Ferrantes romansvit så bra? Den är ju ibland lite krånglig med alla liknande namn och smeknamn och den är ju onekligen lite pladdrig emellanåt. Men framför allt känns den så oerhört äkta, ingenting verkar vara tillrättalagt för läsaren, man får ta berättelsen som den är. Och det älskar jag.

2016 års utmaningar

En jorden-runtresa hann vi med under 2016. Många aktiva resenärer gjorde resan rolig. Jag hade dessutom försökt välja lite olika typer att litteratur, vilket slog väl ut. För min del blev mötet med Sapfo oförglömligt. Jag har också försökt utmana mig själv att läsa mer lyrik och dramatik. Jag har inte läst så värst mycket, men en del blev det i alla fall. Däremot gick det uselt med min plan att läsa böcker ur bokhyllan så det skriver jag inget mer om.

2016 års Nobelpris

Ja, vad ska man säga om att Akademien tilldelade Bob Dylan årets Nobelpris? Så här när det gått ett tag sedan beskedet, är min upplevelse att det var ett trist val. Ingen författare jag hoppats på och ingen att bli nyfiken på. Ett antiklimax för den som spänt väntar och spekulerar under året. När det gäller de tidigare Nobelpristagarna har jag läst tio noveller/romaner/dikter/dramer av åtta olika författare. Inte särskilt bra, men inte jättedåligt heller. Mest gillade jag Lagerkvists Barabbas och Sibyllan och Steinbecks Vredens druvor.

2016 års klassiker

Jag läste en hel del klassiker under året och en del författare jag länge "sparat". Berta Funcke från 1885 av Mathilda Malling (pseudonym Stella Kleve) är en läsvärd svensk dekadensroman om en ung, loj, modern kvinna. Modern med dåtidens mått mätt. Tjärdalen av Sara Lidman är författarens klassiska debut från 1953. Romanen ställer frågor om vem som är din nästa, frågor som känns mycket angelägna idag. Även Tjänarinnans berättelse av  Margaret Atwood känns otäckt angelägen med tanke på den senaste tidens politiska utveckling. Romanen skildrar en tänkbar, fasansfull utveckling i USA där extremt konservativa, sexistiska krafter har tagit över.

2016 års nyhet

Under året testade jag att lyssna på böcker på engelska och det gick över förväntan bra. Förvisso lyssnade jag mestadels på lite "enklare" litteratur, men i alla fall. Jag gillade att slapplyssna på Philippa Gregorys romaner om Tudoreran, mycket spänning, dramatik och romantik. Bäst av de engelskspråkiga ljudböckerna var den klassiska dystopin Fahrenheit 451 av Ray Bradbury.


2016 års blogghändelser

2016 var ett torftigt bloggår på många sätt. Jag åkte på Bokmässan, men eftersom jag inte kunde motivera för mig själv det rimliga i att spendera mer än 3000 på seminariekort blev upplevelsen rätt tråkig. Mina läsutmaningar har det som sagt mer eller mindre gått åt skogen med, desto roligare har det varit att köra lite olika fredagsutmaningar. Dessa återkommer en bit in på nya året. Att finnas med bland de bästa bokbloggarna enligt Bonniers Bokklubbar var roligt. Övriga kulturella händelser inbegrep besök på Lerinmuséet och i Ernest Hemingways hus i Key West. Båda fantastiska.

Inför 2017

Jag har just nu inga särskilda planer för 2017 års läsande och bloggande. Läsa kommer jag så klart att göra och kanske blir jag sugen på att hålla i en läsutmaning senare under året. Själv kommer jag att fortsätta försöka läsa mer utanför bekvämlighetsutrymmet med mer lyrik och dramatik. Och ja, jag ska verkligen försöka läsa lite dammiga alster ur bokhyllan. Men jag kommer också att fortsätta att lyssna på många böcker och då styrs jag av vilka böcker som ges ut i ljudform. Jag önskar er alla ett gott nytt läsår!