Läslistor

fredag 8 januari 2016

Achebes afrikanska trilogi - Guds pil

Chinua Achebes debutroman Allt går sönder anses vara den mest betydelsefulla afrikanska romanen. Den har sålts i mer än 8 miljoner exemplar och översatts till mer än 50 språk. Romanen ger ett afrikanskt perspektiv på kolonisationen och den anses dessutom vara den första antropologiska romanen i det att den skildrar traditionellt afrikanskt byliv som det var innan kolonisationen. Guds pil utgör tillsammans med Allt går sönder och Inte längre hemma en löst sammansatt trilogi om livet i Nigeria strax innan, under, och vid upplösningen av det brittiska kolonial­väldet (Världens litteraturer).

Allt går sönder handlar om Okonkwo, en stor man, en hyllad krigare i sin by. Han växer upp med en far som är lat och lever på lånade pengar. Detta gör Okonkwo närmast besatt av att arbeta hårt och bli rik. Men, Okonkwo har också otur, han råkar döda en stamfrände i en olyckshändelse och tvingas leva sju år i exil. Där stöter han för första gången på de vita männen och deras Gud. När Okonkwo, efter åren i exil, återkommer till hembyn har denna förändrats. Missionärerna har etablerat sig även där och en brittisk domstol har fått mandat att döma efter de vitas lagar. Okonkwo manar sitt folk till uppror.

Beskrivningen av Okonkwo är mycket nyanserad samt psykologiskt och kulturellt trovärdig (så vitt jag kan bedöma). Det är lätt att föreställa sig hur det var för honom att växa upp med en far som ansågs löjeväckande och därmed även lätt att förstå hans behov av att revanschera sig. Men porträttet av Okonkwo är inte särskilt smickrande. Han är brutal och högmodig. Dessutom är han oerhört rigid, vilket visar sig vara den egenskap som leder honom i fördärvet. På samma sätt som de deterministiska, grekiska tragedierna skildrar hur hybris leder till undergång, gestaltar Achebe det öde som oundvikligen drabbar män som Okonkwo.

Huvudpersonen i Inte längre hemma, Obi, är sonson till Okonkwo och tiden är sent 1950-tal, Nigeria är en brittisk koloni och levnadsomständigheterna för vita och svarta är som natt och dag. Drömmen för unga män i byarna är att studera i England och få en tjänst inom den brittiska administrationen. Invånarna i Obis by satsar på honom, samlar ihop alla medel de kan och lyckas ordna en engelsk utbildning åt honom. Planerat är att han ska studera juridik, men Obi kommer i stället hem med en examen i litteraturvetenskap. Och han känner sig inte längre hemma i sitt hemland. Efter studierna i England förväntas han betala tillbaka till byborna med råge. Obi lyckas med viss möda få en tjänst i Lagos, men kraven från alla håller på att knäcka honom. Och korruptionen är vida utbredd.

Liksom i romanen om Okonkwo skildras i Inte längre hemma svårigheterna att förena bytraditioner och den kristne mannens lag. Det som i brittiska termer kallas korruption och mutor ses i byn som ett sätt att göra rätt för sig och hedra traditionerna. Obi hamnar i kläm och tycks drivas mot den oundvikliga undergången. Inte blir situationen lättare av att han djupt förälskat sig i en ung kvinna som inte anses vara acceptabel av föräldrarna eller byborna. Som läsare blir man mycket engagerad i Obis ödesdigra beslut och de olösliga problem han brottas med.

Tredje delen, Guds pil, utspelar sig på 1920-talet, d v s under en tid mellan Allt går sönder och Inte längre hemma. Översteprästen Ezeulu styr över flera byar, men hans makt är bräcklig och utmanas av fiender i grannbyn. Dessutom är hemsituationen komplicerad med konflikter mellan fruar och barn angående vem som ska ta över som överstepräst efter Ezeulu. På grund av sin position erbjuds Ezeulu en befattning inom den brittiska administrationen, som innebär att han ska fungera som medlare mellan britter och afrikaner. Det sätt han erbjuds detta ämbete på, krockar dock med Ezeulus bild av sin egen betydelse och de afrikanska traditionerna, vilket leder till att han vägrar och i stället fängslas. När han friges har situationen i hembyn förvärrats och allt riskerar att falla samman.

Ezeulu påminner mycket om Okonkwo. Han är stolt och följer de traditionella reglerna oavsett vilka risker detta innebär. I mitt tycke är Guds pil den något ynka lite svagare delen i en helt suverän trilogi om igbokulturen. Det som gör denna del något svagare är att jag helt enkelt hade lite svårt att hänga med bland alla liknande namn och i alla detaljerade skildringar av olika seder. Förutom detta är Guds pil en fantastisk skildring av en styvnackad mans livsöde.

Achebes storhet ligger i hans nyansrikedom, i förmågan att skildra traditionellt afrikanskt byliv och engelsmännens kolonisationen både med dess goda och dåliga sidor. Språket är enkelt samtidigt som det är fyllt av igbo-ord som ganska snart känns vardagliga även för en svensk läsare. Sammantaget är Achebes afrikanska trilogi något av det allra bästa jag läst.

GUDS PIL
Författare: Chinua Achebe
Översättare: Hans Berggren
Förlag: Bokförlaget Tranan (2015)
Köp: Adlibris, Bokus

3 kommentarer:

  1. Spännande! Jag sitter just nu och skriver min text om Guds pil. Håller inte riktigt med dig om att den är den svagaste länken. Tycker personligen att den är den som drabbat mig mest. Återkommer med en text på bloggen senare i veckan.

    SvaraRadera
  2. Håller med, just den här romanen i trilogin verkar så bra. Jag har läst Allt faller sönder så många gånger pga av jobbet att jag knappt står ut med att se den i bokhyllan.

    SvaraRadera