Läslistor

söndag 22 september 2013

Stål - repris

Stål av Silvia Avallone, utgiven av Natur & Kultur, 2012

13-åriga Anna och Francesca är bästa vänner. De växer upp i ett slitet hyreskomplex i den lilla italienska staden Piombino. Anna lever tillsammans med sin politiskt aktiva mamma och den äldre brodern Alessio, som arbetar på stålverket och missbrukar kokain. Emellanåt dyker även den kriminelle fadern upp i hemmet. Francescas pappa arbetar på stålverket, modern är en kuvad hemmafru som regelbundet blir slagen. I takt med att Francescas kropp utvecklas blir fadern alltmer kontrollerande och överbeskyddande. Livet för arbetarna i stålverket är destruktivt, utbildningsnivån är låg, missbruket är utbrett och kvinnor reduceras till ligg. Ungdom och skönhet idealiseras. Anna drömmer om att göra något av sitt liv, hon vill studera. Francesca vill bli modell och synas, men allra helst vill hon bara vara tillsammans med Anna. Relationen mellan flickorna kompliceras då Anna får sin första pojkvän.

Stål skildrar ett Italien som inte har mycket gemensamt med de vykortsbilder man ofta ser från landet. Här är så skitigt och eländigt att man som läsare blir matt. Det mesta i livet är förutbestämt, sönerna går i fädernas fotspår, produktionsförhållandena styr allt. Några få orkar engagera sig politiskt, men män som Berlusconi skyr inga medel för att behålla makten. Hur ska man kunna förändra ett system som är så förödmjukande, så totalitärt i sin skenbara demokrati?

Romanens stora styrka är den ömsinta, lyhörda skildringen av två tonårsflickor som söker efter sätt att hantera känslomässig turbulens och gryende sexualitet. I ett samhälle där kvinnor betraktas som könsdelar finns det inte mycket för Anna och Francesca att identifiera sig med. Kärleken mellan dem är stark, men samtidigt skör. Ingen vill bli bortvald.

Stål är 28-åriga Silvia Avallones debutroman och det är inte ofta man ser debuter av den här kalibern. Att skildra misär på ett naturalistiskt sätt uppblandat med utsökta, nyanserade personskildringar på ett rakt, lättläst språk som driver läsaren framåt är helt enkelt lysande. Det här är en kombination av arbetarlitteratur och utvecklingsroman när den är som allra bäst.

3 kommentarer: