Läslistor

fredag 29 april 2011

Olika sorters bra

Även om alla lyckliga familjer kanske liknar varandra är verkligen inte alla bra böcker lika. Just nu håller jag på att avsluta en bra bok, samtidigt som jag påbörjar en annan. Den första bra romanen är Spill. En damroman av Sigrid Combüchen. Den här romanen har erbjudit rejält motstånd, den har tagit lång tid att läsa. Men samtidigt tycker jag att den är oerhört bra. I romanen får vi i nutid följa författarens brevväxling med en av sina läsare Hedwig Langmark. Genom brevväxlingen växer författarens nyfikenhet och hon skapar en hel roman om Hedvigs tidigare liv. Bitvis är berättelsen oerhört fängslande. Och bitvis känns den långrandig. Spill. En damroman är ett bra exempel på en roman men inte ska lägga undan bara för att det tar tid att komma in i den.

När jag började skriva stycket ovan igår eftermiddag hade jag precis läst ett 20-tal sidor i Varför kom du inte före kriget? av Lizzie Doron. Jag fastnade direkt för berättarstilen och innehållet. Den som frågar varför modern dröjde så länge är dotter till en överlevande från förintelselägren. Sedan dess har jag faktiskt läst ut boken, jag kunde inte lägga den ifrån mig. Det här är en bok som mycket snabbt håvar in läsaren. Man blir starkt berörd av berättelsen, den är "gripande", men osentimentalt berättad. Det här är en mycket bra bok, som samtidigt är lättläst och omedelbart engagerande.

Trots att Spill. En damroman och Varför kom du inte före kriget? är så olika får de båda mycket positiva omdömen av mig. Vilka böcker tycker ni är bra på olika sätt?

3 kommentarer:

  1. Två av mina olika bokfavoriter är Spiran av William Golding och bokserien som börjar med Imorgon när kriget kom av John Marsden.
    Det var länge sedan jag läste Spiran men jag minns det som att väldigt lite egentligen hände. Läsaren får följa en kyrkoherde i England under medeltiden. Kyrkoherden vill bygga det högsta kyrktornet i trakten/England/världen (jag minns inte riktigt), något slags Babels torn-projekt. Jag vill minnas att boken handlar om hur han blir mer och mer galen allt eftersom tiden går, men som sagt: väldigt lite händer.
    John Marsdens bokserie är helt annorlunda. Den är kanske inte lika välskriven som Spiran, men den är (enligt mig) en oerhört spännande skildring av ett Australien som attackeras av en främmande makt och några ungdomar som agerar gerillarörelse.

    PS. Jag hittade din blogg för några veckor sedan och jag gillar den starkt!

    SvaraRadera
  2. Tack Johan :-) Spiran låter som något för mig.

    SvaraRadera
  3. Jag hade också svårt att komma in i Spill och så här i efterhand vet jag inte riktigt vad jag tyckte om den. En bit in i boken fastnade jag för avsnitten om den unga Hedwig, men jag vet inte riktigt.

    SvaraRadera