Läslistor

tisdag 1 mars 2011

Jorden Runt 3 - Mellanöstern

Dags att hoppa på bussen, tåget, båten, flyget eller den flygande mattan för nu far vi än längre österut. Resstoppen gör vi i Kurdistan/Syrien, Libanon och Iran. Hoppas att ni hittar en bok/böcker som passar er smak. Nedan finns korta beskrivningar av böckerna, de är som vanligt lånade från förlagen och bokhandeln.

Huset vid moskén av Kader Abdolah (Iran)

"Det var en gång ett hus, ett gammalt hus, som hette 'huset vid moskén'". Så inleds Kader Abdolahs familjeepos som utspelar sig under flera viktiga skeden i Irans dramatiska historia. I mittpunken står just huset vid moskén, där tre kusiners familjer bor: köpmannen Agha Jan, imamen Alsaberi och böneutroparen Agha Shoja. Familjen har under åttahundra år, generation efter generation, styrt det mesta i staden Senejan. Basaren är stadens ekonomiska centrum - och där härskar matthandlaren Agha Jan i kraft av sina hundra anställda. Dessutom nedtecknar han allt som rör familjen, staden och huset med svärmödrar, barn, matthandlare och halvgudar. I huset finns hela tiden berättelserna närvarande: berättelser om kärlek och svek, kvinnor med slöja och kvinnor med nylonstrumpor, om pengar och förbjudna tv-program. Huset vid moskén är ett vindlande familjedrama som utspelas i skuggan av islamska traditioner, fundamentalism och motrörelser.

Kader Abdolah är född i Iran 1954. Han tillhörde den underjordiska vänsteroppositionen under Shahens regim och senare under ayatollornas, tills han 1988 tvingades fly. Samma år kom han till Holland, där han alltjämt bor. Sedan 1993 skriver han sina böcker på holländska.



Sju stenar till den otrogna hustrun av Vénus Khoury-Ghata (Libanon)

I en by vid öknens rand väntar den unga gravida trebarnsmamman Noor på sitt straff: skyldig till äktenskapsbrott är hon dömd att stenas. Sliten mellan respekt för uråldriga traditioner och sin strävan efter frihet inväntar hon sitt oundvikliga öde.

Vénus Khoury-Ghata, född i Libanon, är sedan drygt 30 år bosatt i Paris. I sina flerfaldigt prisbelönta romaner och diktsamlingar förenar hon sin kärlek till den arabiska kulturen med en rik och personlig behandling av det franska språket. Av Khoury-Ghata har förlaget tidigare utgivit La Maestra (2003) samt Ett hus på randen till tårar (2006).


Järngräshoppan av Salim Barakat (Kurdistan/Syrien)

Järngräshoppan är en magisk barndomsskildring från stäppen längs gränsen mellan Syrien och Turkiet. Här möts ett myller av fantastiska, besynnerliga och sällsamma människor. Huvudpersonen, en pojke, är likt gräshoppan ständigt på språng. Tiden är 1900-talets mitt men människorna här följer sin egen tideräkning byggd på fantasi och myt.

Salim Barakat hör till den samtida arabiska litteraturens stora namn. På hypnotiserande prosa utforskar han egensinnigt och originellt de existentiella frågorna i en värld där saga och verklighet smälter samman.

Järngräshoppan är en självbiografisk berättelse, som ursprungligen publicerats i två delar. Den är översatt till flera språk. Sedan 1999 befinner sig Salim Bakarat i Stockholm, som stadens förste "fristadsförfattare" på initiativ av Svenska PEN och International Parliament of Writers.

12 kommentarer:

  1. Beställningarna gjord på biblioteket - har tjuvstartat lite med "Den förspillda vakan" som utspelar sig i Afghanistan. Den var bra men hemsk...

    SvaraRadera
  2. Den har jag inte läst Anna. Lägger den på minnet.

    SvaraRadera
  3. Även jag har beställt böckerna, ser fram emot resan!

    SvaraRadera
  4. Jag koncentrerar mig på Järngräshoppan och fick hem den från biblioteket i måndags.

    SvaraRadera
  5. Jag har köpt Järngräshoppan på second hand, kommer att läsa den och sen blogga om det på "Havsdjupens sal". http://havsdjupens-sal.blogspot.com/

    SvaraRadera
  6. Järngräshoppan ser jag fram emot också.

    SvaraRadera
  7. Tyvärr lyckades jag inte se skönheten i Järngräshoppan, jag var tvungen ge upp. Är den självbiografisk är det ännu värre....jag som är uppfostrad med devisen "man ska inte vara dum med djur" (mina föräldrar hade jordbruk) mådde illa första sidorna, sen ännu mer illa när jag fortsatte läsa om våldtäkter och trakasserier.
    Jag fick en kommentar på min blogg att det är just kontrasten mellan språket och grymheten som är bokens styrka, och han har säkert rätt men jag förmådde inte se det....

    Intressant att höra vad ni andra säger......

    http://violensboksida.bloggplatsen.se/2011/03/08/4799460-jag-ger-upp-jarngrashoppan/

    SvaraRadera
  8. För min del var det också kontrasten som gjorde den inledande läsningen av Järngräshoppan magisk, efter två tredjedelar är råheten och grymheten plågsam.

    SvaraRadera
  9. Jag hittade en länk som jag tycker säger en hel del om den här boken och hur författaren kanske vill att den ska uppfattas:
    http://www.immi.se/ir/ir2000/barakat.htm.

    Eftersom jag inte fortsatte att läsa såg jag inget slut på pojkens grymhet, det kanske hade hjälpt upp det hela.

    Jag kanske gjorde ett misstag som läst ur den på kvinnodagen!! :-)

    SvaraRadera
  10. Det blev en kort mellanlandning i mellanöstern. Jag kom inte överens med boken tyvärr.
    http://mimmimarie.blogspot.com/2011/03/jarngrashoppan-jag-ger-upp.html

    SvaraRadera
  11. Intressant artikel Violen, tyvärr förändrar den inte min läsupplevelse även om jag nu förstår mer.

    SvaraRadera